DIF-initiativet

Intervju: Ellinor Persson

2009-03-09T22:49:00.005+01:00

Intervjun genomfördes innan valberedningen lämnat sitt förslag till årsmötet.

Namn: Ellinor Persson
Ålder: 43
Befattning: Styrelseledamot i Djurgårdens IF Fotbollsförening.
Civilt yrke: Egenföretagare inom kommunikation.
Sportslig bakgrund: Spelade basket och handboll i unga år.
Relation till DIF: Min sambo är Djurgårdare och min son spelar fotboll i Djurgården, där jag också blev lagledare.
År i styrelsen: Tre år.

Först ska du få presentera dig, och vi skulle vilja veta vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund eller relation till Djurgården?
Jag är sambo och har två barn som är 11 och 8 år. Jag kommer från Sundsvall och blev Giffare tidigt. Min syster spelade i Giffarna. För min bror blev det IFK Sundsvall. Ha, ha, det splittrade familjen. Jag är uppvuxen i en väldigt sportintresserad familj där fotboll var huvudintresset men jag valde att ha bollen i händerna. Basket och handboll höll jag på med. Genom min sambo som är Djurgårdare lärde jag känna laget. Min stora ingång i fotbollen blev när min son började spela fotboll och jag blev lagledare. Jag har ett eget företag där jag jobbar med kommunikation. Jag coachar människor att stå på scenen, hur man når ut både internt och externt med kommunikation. Jag jobbar som debattledare. Före det jobbade jag på TV i 17 år med nöjesprogram, sportprogram och ungdomsprogram.

Hur känner du övriga i styrelsen?
Jag känner dem bara genom styrelsen, inte sen tidigare.

Har du några andra styrelseuppdrag?
Svenska Basketbollförbundets valberedning har föreslagit mig som styrelseledamot. Årsmötet är den 21/3.

Under 2000-talets första del upplevde DIF-Fotboll en framgångsvåg som många trodde aldrig skulle inträffa. Vad låg bakom framgångarna?
Jag levde med DIF genom min sambo och analyserade inte det så noga då. Men det är alltid så att det är rätt sammansättning av människor. Efter framgång får man absolut inte bli fat and happy . Blev vi det? Jag vet inte. Många andra som var med har teorier om att det var rätt tränare, rätt spelare, allsvenskan var på G, mycket sådana grejer. Jag överlämnar den kompetensen till er.

Varför bestämde du dig för att ställa upp till styrelsen?
Det var just barn- och ungdomsfrågor jag skulle jobba med. Det var viktigt att förändra en hel del som inte fungerar. Det handlar ju också om kommunikation, media, events, så jag kände att jag kunde bidra. Jag valde dock att ställa mig upp på årsmötet för tre år sen och säga ”Jag är giffare och jag kan inte elitfotboll”. Samtidigt, när jag då kom utifrån, såg jag saker från ett annat perspektiv.

Hur och varför blev du kontaktad?
Jag var lagledare i min sons pojklag. I barnidrotten såg jag rätt snabbt alla brister som barn och ungdomsfotbollen har. Det är stora brister. Jag skrev då lite artiklar i våra dagstidningar om bristerna inom ungdomsidrotten. Valberedningen såg de här artiklarna och ringde och frågade. När de ringde första gången så var jag väldigt tveksam. Men jag förstod efter ett tag att jag blev tillfrågad tack vare mitt engagemang för ungdomsidrott och att jag har jobbat med media i så många år att jag även kan bidra där. Jag blev kontaktad av Dan Svanell. Därefter hade jag ett personligt möte med Rutger Barnekow och därefter med Bosse L. Jag var tveksam och ville veta mer. Rutger tyckte därför att jag skulle träffa Bosse. Jag kommer ihåg att det var svårt att förstå hur DIF var uppbyggt. Henrik B hade en heldagsutbildning med mig.

Vad är det som driver och motiverar dig som styrelseledamot?
Det som driver mig är flera saker. I början var det barn- och ungdomsfotbollen. Jag har själv barn som brinner så mycket för fotbollen och ser hur mycket det ger. Det är varje barns rätt att bli sedd som individ oavsett vilken nivå de spelar på. Jag förstår att kärnverksamheten i barn – och ungdomsfotbollen är att få fram spelare till A-laget. Vi ska dock göra det på en human nivå. Jag brinner nog mer för breddfotbollen än elitverksamheten. Men båda måste finnas!
Jag tycker också att det är fantastiskt med det sociala engagemanget där vi verkligen ligger steget före. Då pratar jag om Djurgårdsandan och allt den gör. Jag var inblandad i det internationella seminariet som Djurgården var värd för förra året då vi samlade flera klubbar i Europa som jobbar med sociala frågor.

Djurgården har en stark tradition som gett föreningen ett starkt varumärke. Men vi kan inte enbart leva på vår historia. Jag drivs av att förbättra föreningens brister.

Vad ansvarar du för i styrelsearbetet och stämmer det överens med vad du vill och tycker att du borde göra?
Det har varit blandat. Jag har definitivt gjort det jag vill och kan.

Hur mycket kontakt med kansliet anser du att en styrelseledamot bör ha?
Så pass mycket att du är insatt i verksamheten och förstår vart vindarna blåser. Men utan att lägga dig i den operativa verksamheten. Vi har kompetent personal som gör det.

Vilken kontakt har du med supportrar och vad har det givit dig?
Det är allt från föräldrar man träffar på pojklagens fotbollsmatcher till Järnkaminerna. Jag hade en hel del kontakt med Järnkaminerna under turbulensen i höst. Jag går på medlemsmöten. Det tycker jag är viktigt om man sitter i styrelsen. Det är där du känner vilka frågor som är mest viktiga.

Hur ser du på ditt styrelseuppdrag i ett längre perspektiv?
Jag sitter så länge ni har förtroende för mig och så länge jag själv har den tid och engagemang som krävs.

Hur tycker du att Djurgårdens styrelse bör vara sammansatt? Hur många ledamöter, hur bör arbetet vara organiserat och vilken roll ska ordföranden ha?
Jag vet inte riktigt hur många vi borde vara. Har inte så mycket erfarenhet. Antalet är inte det viktiga utan dynamiken. Här är det så viktigt att medlemmarna tar på sig att också engagera sig. Vilka är styrelseledamöterna? Vad står vi för? Går det i linje med föreningen? Man kan inte bara komma på ett årsmöte och rösta ja och inte veta ett dugg om oss. Där har faktiskt alla ett ansvar. Medlemmarna har ett ansvar och vi har ett ansvar. Det går inte att luta sig tillbaka och tro att det löser sig om jag tar en kopp kaffe och säger ja. Det viktiga är att vi har olika kompetenser. Vi bör inte vara för bra kompisar. Inga affärsförbindelser bör det vara. Jag är skeptisk till ledamöter som har affärer ihop. Det är lätt att bli ja-sägare i en sådan styrelse. Det är inte intressant vem som är ordförande. För min del får det gärna vara en ny varje gång det är möte. Det bör inte vara en för stark ordförande.

Vi som sitter där ska vara väl insatta i föreningen. Vi ska kartlägga Djurgårdens verksamhet. Vilka möjligheter står vi inför? Vilka utmaningar står vi inför? Sen ska vi lägga en strategisk plan med verksamhetsmål. Vi ska se till att det finns ett system så att man följer verksamhetsmålen. Men vi är inte till för att ersätta eller begränsa verksamheten. Vi ska stötta verksamheten! Finnas med som diskussionspartner i med- och motgång. Det är så viktigt att förstå skillnaden. Vi är ett komplement som hjälper till med kunskap men vi ska inte ersätta eller begränsa den.

Finns det saker i styrelsearbetet som skulle kunna förbättras? Vilka? Ska ledamöterna ha olika ansvarsområden? Vilka?
Ja, vi ska ha olika ansvarsområden Sen måste du ändå tycka till och ta ansvar för andra frågor så länge du har kompetensen.

Vad tror du om att ha utskott, som leds av en styrelseledamot men även involverar personer utanför styrelsen? Vilka frågor skulle de i så fall jobba med?
Det skulle vara jättebra. Det fanns ett barn- och ungdomsutskott som jag satt i vilket gjorde att vi kom närmare verksamheten. Det är bra att få in influenser från andra både vad det gäller kunskap och kommunikation. Vi ska inte vara rädda för att plocka in folk utifrån. Det får inte bli för mycket av samma. Det måste in nytt blod hela tiden.

Hur skulle du vilja att resten av DIF Fotboll var organiserat? Vilka avdelningar bör finnas , hur ska de ledas och vem ska de rapportera till?
Vi har valt en VD som i sin tur ska organisera det här. Nu har vi gjort en omorganisering och jag varken vill eller bör lägga mig i det.

Vad ser du för fördelar och risker med en gemensam styrelse för DEFAB och DIF FF?
Jag ser bara fördelar med en gemensam styrelse.

Behövs det mer personal än idag? Hur rekryteras anställda på kansliet och vilka kvalitéer letar ni efter?
Ingen aning. Det räcker dock inte med att vara fotbollsintresserad och ha ett Djurgårdshjärta för att jobba på kansliet. Kompetensen måste finnas.

Hur följs arbetet upp? Finns det något ledningssystem? Planer på ledningssystem? Vilka faktorer bör mätas?
Vi i föreningstyrelsen hade verksamhetsmål och system för att följa upp det. Det har Johan Werner skött lysande.

Fungerar dialog och arbetsfördelning mellan de föreningar och bolag som tillsammans utgör Djurgårdens fotbollssektion?
Jag kan inte svara på vad DEFAB har för förhållande till verksamheten. Vi har ett bra förhållande till vår verksamhet men kommunikationen har inte fungerat mellan DEFAB och oss. Vi har kört helt separata race hela den här tiden. I och med att Bosse har suttit i båda styrelserna så har vi fått rapporter om vad som har hänt i DEFAB. Men DEFAB äger sina egna frågor och vi våra. Trots detta så hade vi kunnat ha haft en bättre kommunikation. Jag skyller inte ifrån mig. Ansvaret är lika mycket mitt som någon annans!

Hur är din helhetssyn på Djurgårdens nuvarande ekonomi och den ekonomiska utvecklingen? Hur kan DIF skapa ett bra och positivt kassaflöde?
Jag är orolig för ekonomin, det är inga roliga siffror att titta på i år. Men samtidigt så måste man också se helhetsperspektivet, se på marknaden generellt och vi är ju i en lågkonjunktur med allt vad det innebär. Vi måste kolla på vad det är vi har tappat, som publiken, och göra åtgärder där. Sen är det klart att en tolfteplats inte genererar lika mycket pengar som när man ligger i toppen av tabellen, det sportsliga resultatet speglar ju av sig i ekonomin också.

Vi bör se över utgifterna , d v s titta på att vi gör allt rätt, en del kan ju vara en resursfördelningsfråga. Min känsla är att samarbetet inom organisationen kan bli bättre, och då ge en bättre ekonomi. Det är vad jag tror.

Hur ser du på att sälja ut delar av Djurgårdens Elitfotboll AB till externa aktieägare?
Det är en svår fråga. Framför allt har jag svårt att se vad konsekvenserna blir. Dom som satsar pengar gör det inte bara med hjärtat utan vill självklart ha något tillbaka. Hur mycket inflytande är vi beredda att sälja? Vad kommer det att betyda för Djurgården och det som Djurgården står för. Som sagt, jag ser inte riktigt konsekvenserna.

Vill du behålla 51%-regeln?
Ja det vill jag. Jag är öppen för att dom olika idrottsförbunden själva ska få bestämma och jag är öppen för en diskussion. Men jag behöver sätta mig in i frågan, för som jag sa, jag har ingen överblick på konsekvenserna. Men säljer vi ut DIF nu idag så skulle det kännas som att en stor del av föreningens hjärta försvann.

Hur anser du att DIF står sig mot andra allsvenska storklubbar när det sponsring och samarbete med företag? Hur kan arbetet förbättras?
Jag vet att vår marknadsavdelning gör ett strålande jobb så det är lite svårt att se hur vi ska kunna förbättra arbetet, men när vi löser arenafrågan så tror jag att det blir mycket lättare. Sen är det ju alltid kopplat till det sportsliga resultatet. Tiden när vi kunde gå ut till företag och tala om vad DIF står för, prata om vår historik osv, den är förbi.

Hur kan man förbättra marknadsföringen av DIF i media, hur ska vi kunna synas mer och på ett mer positivt sätt?
För att komma ut i media så måste vi förstå hur journalister tänker och arbetar. Vi vill ju ha ut vår egen version i media, inte någon annans. Här behöver vi, framför allt spelarna och tränarna, förstå att media är en naturlig del av idrotten. Sen är vi alla ambassadörer för Djurgården, på lördagens fest liksom måndag morgon på jobbet. Glöm inte det.

Arenafrågan är en ödesfråga för Djurgården, vad tycker du är avgörande för att en lösning ska vara acceptabel för Djurgården?
Det viktigaste för mig är var den ligger, det ska kännas rätt i hjärtat, vara på rätt plats och att det är en arena för Djurgården. Vi har ju inte så stor geografisk yta att röra oss på om det ska vara en Djurgårdsarena, jag menar en arena söder om Stockholm är ju helt otänkbart.

Att äga arenan är inte det viktigaste utan att ha inflytande över den. Hur arenan ska se ut och att den passar för fotboll med närheten till spelet. Att vi får inflytande över hur den utrustas med ståplats/sittplats, att det finns bra försäljningsställen som passar Djurgården och vår publik osv. Allt som har med utformningen måste vi få stort inflytande över, så att vi kan få en arena som vår publik gillar, för att då kunna locka tillbaka den publik som vi hat tappat men även för att locka till sig ny publik.

Vi måste lösa kombinationen med ståplats/sittplats där Uefas krav kommer in i bilden, samtidigt som vi måste lyssna väldigt noggrant på vår publiks önskemål.

Hur anser du att arbetet med arenafrågan har skötts, har man använt rätt strategi?
Jag utgår från att den skötts på bästa sätt. Arenafrågan har inte varit föreningsstyrelsens ansvar. Det jag funderar på är hur man kan ligga på myndigheter och politiker på ett bättre sätt, hur vi med medlemmarnas hjälp kan göra det Den diplomatiska vägen har ju inte fungerat sådär jättebra hittills, kanske är det dags för något annat nu. Tänk om alla Djurgårdare klart och tydligt säger att dom inte röster på ett parti som inte ställer upp på våra krav! Nu överdriver jag ganska mycket, men det jag menar är att sätta ett ganska stort tryck på politikerna och myndigheterna, dom tiotusentals Djurgårdare som finns skulle klara det på ett riktigt bra sätt.

Allsvenskan och Djurgården upplevde en publikboom i slutet av 90- och början av 2000-talet, varför tror du att det är så pass många människor som går på fotboll i Sverige idag och varför har publiksiffrorna börjat minska på sistone? Vad kan man göra åt det?
En stor del är nog att media intresserade sig och att det började skrivas väldigt mycket om fotbollen. När publiken började öka hakade media på vilket gjorde att det kom än mer publik och då skrev media ännu mer. Det blev en bra positiv spiral.

Sen ska man ju fråga sig varför publiken har minskat. För Djurgården så kan kanske all turbulens med säkerheten, avhopp och påhopp från styrelser och den dåliga kommunikationen vara ganska naturliga förklaringar, tillsammans med ett sämre resultat rent sportsligt.
Men publiken minskar ju i hela allsvenskan, så man måste kolla vilka det är som lämnat matcherna. Är det äldre, familjer eller tonåringar? Vi måste göra en noggrann research innan vi svarar på den frågan.

Många kanske känner sig osäkra att gå på matcherna nu för tiden, vi måste ta reda på varför publiken väljer att stanna hemma och först då när vi vet kan vi agera.

Hur är din bild av positiv läktarkultur?
Jag kan svara ganska kort på den frågan - att alla känner sig välkomna.

Vad är din inställning till:

*Pyroteknik?
Jag vill gärna ha pyroteknik under organiserade former, den bidrar en hel del till att bygga upp en fantastisk stämning. Sen vet jag själv inte vad det innebär att vara allergisk så mitt förra svar, att alla måste känna sig välkomna är otroligt viktigt och får inte glömmas bort. Men under organiserade former så är jag positiv.

*Ståplats?
Självklart ska vi ha ståplats. Det måste gå att kombinera Uefas krav och vår publiks önskemål. Det är en kostnadsfråga, men självklart ska det gå att lösa den biten.

*Huliganlagen?
Rent spontant så känner jag inte att vi stoppar våld med en ny lag. Jag ser inte riktigt konsekvenserna av den nya lagen, jag har inte riktigt satt mig in i den. Men det är bättre att föreningarna själv tar tag i det och tar sitt sociala ansvar, speciellt när det handlar om unga personer. Djurgårdsandan är ett mycket fint exempel på det.

*Avstängningar?
Om en förening har klara regler för vad man får och inte får göra och någon överträder dom reglerna så är det självklart att det ska finnas avstängningar. Jag kan förstå att det är oerhört kränkande för en person som lever med föreningen, men det är samtidigt ett val som man själv har gjort. Men jag tycker inte att det ska vara livstidavstängningar och sådant, absolut inte.
Vi måste titta över hur vi gör avstängningarna och den som blir avstäng ska inte känna sig helt bortplockad och aldrig vara välkommen tillbaka igen, det tror jag inte på. Vi måste ta ett socialt ansvar till viss del.

Hur anser du att relationen mellan Djurgården och supportrarna är idag? Finns det något som kan förbättras?
Den kanske inte är den bästa just nu. Kommunikationen är något vi absolut måste förbättra! Om man går tillbaka till hösten så är det klart att man inte får supportrarnas förtroende med en sån dålig kommunikation som var. Jag kan förstå att många supportrar känner sig idiotförklarade. Det är viktigt att påpeka att Jonas Riedel gjorde ett lysande arbete. Jag tycker att den dåliga kommunikationen berodde enbart på oss i styrelserna.

Vi måste vara tillgängliga och ärliga! Lägg korten på bordet så undviker du spekulationer och ryktesspridningar. Har du inget att berätta, tala då om att du inte har det. Var dock aldrig tyst.
Att tro att medlemmarna ska acceptera tystnad är respektlöst.

Hur bör publiken bli bemött av personalen på en fotbollsmatch?
Man ska bli bemött med ett leende, dom som jobbar på matcher har ett serviceyrke med allt vad det innebär. Det är otroligt viktigt! Vi borde i första hand tänka på service och inte säkerhet. Namnet DIF säkerhet borde ändra namn till DIF service.

Det gäller inte bara inne på arenan utan även utanför, och inte bara Djurgårdens personal. Att se polisen sitta på hästryggen fullt utrustade är ganska provocerande och det är inte heller en bild man vill mötas av när man går till en fotbollsarena. Jag har full förståelse för att poliserna måste skydda sig själva och att dom har i uppgift att hålla ordning. Självklart. Men även polisen måste tänka mer på service och vilket intryck som dom ger. Polisen ingår också i den atmosfär som man som besökare tar med sig.

Tycker du att det fungerar så idag?
Jag blir alltid vänligt bemött.

Är vi trygga när vi går på matcherna idag?
Jag känner mig inte alltid trygg på derbyna när jag har barn med mig. Det som många uppfattar som härlig stämning kan kännas skrämmande för oss med barn. Men på Stadion har jag alltid varit trygg.

Hur tycker du att det sportsliga arbetet ska vara organiserat? Är du nöjd med den organisation med Aral som ”manager”?
Vi har tillsatt en VD i Alf och en sportchef i Aral och jag har fullt förtroende för den nya organisationen. Vi ska låta Aral sköta det sportsliga tillsammans med VD och tränarna. Vi måste ge alla den tid, tillit och tålamod som krävs. Jag tror på den långsiktiga lösningen, Tränare kommer och går och Aral har huvudansvaret och lägger upp den långsiktiga strategin. Självklart i samråd med tränarna, jag är övertygad om att det kommer att bli bra.

Hur ska man arbeta med talangutvecklingen i DIF? Vem ska värva och vad ska man värva?
Talangutvecklingen består av väldigt många olika delar så det är svårt att svara kort och exakt på den frågan. För det första så måste vi ta reda på vad som inte fungerat tidigare. Innan vi går vidare så måste vi ha klarhet i det, vad som inte varit bra. Varför har tidigare spelare i Djurgården slutat eller inte utvecklats? Har vi inte tagit hand om dom, har dom inte trivts? Vad är det som gått snett och vad kunde vi ha gjort bättre?

Djurgården har varit dåliga på att komma fram till vad vi står för. Vi måste ha en röd tråd, från knatteverksamheten till elitsatsningen, och det är nu Arals uppgift att bygga upp det. Vi måste få en röd tråd i allt vi gör.

Ett hot mot ungdomsverksamheten är att många tränare gör för mycket för sin egen vinnings skull. Det handlar inte bara om spelsystemet eller träningsupplägget, utan även värderingar och människosynen. Människor kommer och går, därför så är det otroligt viktigt att den röda tråden följs, och den ska vara så lockande att tränarna vill komma till oss.

Vi måste också ta ansvar för den sociala biten, allt det hänger ihop med utvecklingen på fotbollsplanen, och förstår vi inte det så kommer vi inte långt. Att bara stirra sig blind på att utveckla fotbollstalangen håller inte, det måste finnas plats för att utvecklas som individ, det går hand i hand. Tränaren måste se och tänka på det långsiktiga och inte bara på kortsiktiga resultat.

Goda träningsmöjligheter är också en stor del i hela satsningen, och Djurgården är på god väg där. Vi har redan några konstgräsplaner och flera nya är ju på gång och det är väldigt viktigt för breddfotbollen! En målsättning är ju att Djurgårdens A-trupp år 2014 till 40% ska bestå av spelare som kommer från juniorlagen, och av dom så är jag övertygad om att en hel del kommer att hittas i breddfotbollen och inte bara elitsatsningen.

En annan iakttagelse som jag gjort är att det inte får bli för mycket träning, barnen ska inte drillas utan glädjen måste få finnas kvar. Vii en elitsatsning och det finns barn som vill träna fotboll fem gånger i veckan, men man får inte glömma bort dom som vill träna två gånger i veckan. Vi behöver både elit- och breddverksamheten men glappet däremellan får bli för stort. Det kommer att komma spelare från breddverksamheten in i A-laget, att helt stirra sig blind på elitsatsningen blir lite fel.

Sen tror jag inte riktigt på internationella jämförelser. Vi kan inte stirra oss blinda på hur dom tar fram talanger Spanien, Frankrike , Polen etc. Dom kulturella skillnaderna är så stora så vi kan inte jämföra rakt av. Vi behöver anpassa vår fotbollsutbildning till vår kultur. Det viktiga är att se det hela i ett långsiktigt perspektiv. Att även tränare och föräldrar gör det. Aral tror på det långsiktiga och jag hoppas att han fortsätter med det och orkar hålla ut med den visionen.

Vilka andra Djurgårdssektioner bör DIF fotboll samarbete med?
Hockeyn! Vi har mycket att lära av varandra, på flera sätt. Som exempel kan man kanske ha en gemensam marknadsavdelning, men det finns även mer att utveckla. Allt samarbete är bara positivt.

Hur ser du på Djurgårdsalliansen?
Jag vet för lite om alliansen om jag ska vara ärlig. Jag vet ungefär vad dom jobbar med, men jag vet för lite om vad som händer. Den känns lite hemlig.

Ser du möjligheter för ytterliggare samarbete med näringsliv, föreningar och andra samhällsorgan?
Absolut! Jag är öppen för alla förslag. Det kanske inte ligger högst upp på agendan just nu, men det är bara positivt som kan komma från det. Jag är definitivt för mer sådant.

Vad tycker du att DIF står för, och lever vi upp till det idag?
Vi är i alla fall inte steget före. Men Djurgården är en förening med fantastiska traditioner! En sak som slog mig redan innan jag kom in i styrelsen för tre år sen var att jag ser massor av människor, både barn och vuxna, som går runt med Djurgårdssouvenirer på sig. Uppe i Sundsvall är det inte alls samma sak med giffarna, man ser att hela Stockholm är fullt av Djurgårdsfamiljens medlemmar.

Min dotter som är åtta år ställde ungefär samma fråga till mig för några veckor sen, vad Djurgården stod för, och jag kunde inte riktigt svara på det. Jag kan våra ledstjärnor och jag kan vår vision, men på något sätt så saknas det en gemensam värdering som ska genomsyra hela verksamheten.

Alla kan säga att vi har så mycket tradition och hur fantastisk Djurgårdsfamiljen är, men det saknas ändå något som man kan berätta för dom som inte är Djurgårdare. Det här inget som styrelsen kan göra ensamma, det handlar om alla Djurgårdare tillsammans.
Det gäller inte bara supportrar utan även när man ska locka till sig spelare. Värderingarna ska vara väldigt starka och tydliga.

DIF är ju så mycket, men huvudgrejen är ju fotboll och det bör finnas en röd tråd, från knattar och ungdom ändå upp till A-laget. Och då menar jag inte bara spelsystem eller träning, utan värderingar som ska finnas kvar oavsett tränare. Arbetar man i Djurgården ska man bete sig enligt våra värderingar, det är så vi ska bemöta spelare, tränare och föräldrar. Det går inte att stå och falla med människor som kommer och går, dom grundläggande värderingarna ska vara så starka att dom lever vidare ändå.

Människosynen och värderingarna ska vara lika oavsett om det handlar om kansli, tränare och spelare eller styrelse, och kan man inte förlika sig med det bör man göra något annat eller söka sig till en annan klubb.

Hur ser du på Djurgårdsandan?
Jag är väldigt stolt över Djurgårdsandan och allt som den har gjort, och fortfarande gör. Att vi tar ett socialt ansvar leder bara till något gott, oavsett om det handlar om sjukhusbesöken eller drive-in-fotbollen. Allt ger bara positiva effekter.

I den lågkonjunktur vi nu befinner oss i så är det tufft för alla idrottsföreningar att få samarbetspartners. Många satsar nog på socialt engagemang före idrott och därför så ökar vi också DIFs attraktionskraft genom Djurgårdsandan.

Hur anser du att Djurgårdens medlemmar har fått sina intressen tillgodosedda i SEF och SvFF?
Ska jag vara ärlig så vet jag inte så mycket, det är DEFAB som skött det mesta av det där så jag har därför svårt att uttala mig. Men rent spontant så blir svaret inte alls.

Vad är DIF riktigt bra på just nu och är det något som vi kan förbättra?
Djurgården har ett starkt varumärke som vi lever på, vi är bra på att ta ett stort socialt ansvar och vi är bra på breddfotbollen.

När det gäller vad vi kan förbättra så får jag nog säga sporten, det var inget bra år 2008. Sen är det kommunikationen inom hela organisationen! Både inom DIFs styrelser, som nu blir en, till anställda och ut till medlemmar. Vårt varumärke är väldigt starkt och det klarar av den turbulens som har varit och vi klarar av ett sportsligt dåligt resultat, men vi kan inte leva på historien hur länge som helst.

Vad tycker vi om gnaget?
Haha, jag har barn så jag säger ”fiender på plan, inte på stan”. Det är läskigt att ta med barn på derbyn när man går från tunnelbanan eller bilen med halsdukar och möter det andra lagets supportrar. Det känns inte helt okej. Man ska bara känna sig stolt över sina färger, nu är man både stolt och rädd.

Intervju: Lars-Erik Sjöberg

2009-03-03T21:57:00.002+01:00

Intervjun genomfördes innan valberedningen lämnade sitt förslag inför årsmötet.

Namn: Lars-Erik Sjöberg
Ålder: 48
Befattning: Styrelseledamot och talesman i föreningsstyrelsen
Civilt yrke: Arbetar på Carnegie
Relation till DIF: Aktiv inom ungdomsfotbollen sedan början av 2000-talet
År i styrelsen: Sedan 2007

Först ska du få presentera dig, och vi skulle vilja veta vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund eller relation till Djurgården?
Jag är född och uppvuxen i Sollefteå, precis som Bosse Lundquist vilket är ett roligt sammanträffande. Själv har jag aldrig haft talangen eller intresset för att bli riktigt bra i någon sport. Jag är mer av en breddidrottare och jag har prövat på de flesta sporterna som ung. Jag har gått ekonomlinjen på Stockholms universitet och har sedan mitten av 80-talet jobbat som projektledare och kundansvarig vid kapitalmarknadstransaktioner som börsnoteringar, nyemissioner och uppköp över börsen.

Hur känner du övriga i styrelsen?
När jag började i föreningsstyrelsen i mars 2007 så hade jag bara träffat Bo Lundquist och Alf Johansson vid enstaka tillfällen i samband med olika projekt på jobbet, och Torbjörn Althén i samband med DIF ungdomsfotboll då jag har en son som spelat i Djurgården sedan han var knatte. Douglas Roos som sitter i riskkapitalbolagets styrelse har jag haft som kund när han var VD för Ladbrokes Norden.

Har du några andra styrelseuppdrag?
Bara i privata bolag.

Under 2000-talets första del upplevde DIF Fotboll en framgångsvåg som många trodde aldrig skulle inträffa. Vad låg bakom framgångarna?
Jag är bara en betraktare utifrån, eftersom jag inte var med då. Men när Bosse kom till föreningen var han extremt lyhörd. Han satt då som VD/ordförande, vitaliserade föreningen och gav den ekonomiska möjligheter i samarbetet med Tommy. Han såg till att få in rätt tränare och det värvade oftast helt rätt spelare. Sedan om det fanns något magiskt spelsystem eller Arals pärm, det är väl ingredienser som funnits där med. Men det är som sagt var en ren utifrånbetraktelse.

Efter 2003 har framgångarna sinat. De dubbla gulden 2005, cupvinsten 2004 känns utåt som skörden av det som gjordes rätt under decenniets första 4 år. Vad hände?
För att vara på topp, oberoende vad det handlar om, måste man alltid utmana sig själv och inte stirra för mycket på konkurrenterna. Det tror jag inte att man gjorde. Du tappade också ett antal nyckelspelare som var med under en längre period. Samtidigt skall vi glädjas åt dessa fantastiska framgångar och konstatera att det med våra förutsättningar är mycket svårt att hålla sig allra högst uppe under en längre period. Och om man tittar i närtid så finns det ju inga andra än Göteborg som lyckats med att plocka tre guld under en så kort tid.

Hur gick det till när du hamnade i styrelsen?
Jag har tidigare hjälpt till lite inom ungdomsfotbollen i början på 2000-talet så mitt namn fanns nog på valberednings karta sedan tidigare. Jag hade ett samtal med valberedningen något år innan jag slutligen fick frågan om jag var intresserad att sitta i föreningsstyrelsen. Och det var ingen svår fråga att svara ja på.

Vad fick dig att tacka ja?
I mitt dagliga jobb har jag mycket kontakt med olika styrelser och har en förståelse och intresse för styrelsearbete och utifrån det så bedömer att jag kan tillföra något i styrelsearbetet. Det tillsammans med att det är ett hedersuppdrag för en Djurgårdare, med stort ansvar, gjorde att jag tackade ja.

Vad ansvarar du för i styrelsearbetet?
Föreningsstyrelsen har utöver ekonomiska frågor haft ansvaret för medlemsfrågor, ungdomsfotbollen och Djurgårdsandan. Sedan september har den uppdelningen inte riktigt funnits, eftersom vi dels fokuserat på den interna organisationen för hela Djurgården Fotboll och dels flyttat över det dagliga ansvaret till DEFAB och dess styrelse för förenings verksamhet. Ungdomsfotbollen och de ekonomiska frågorna har varit i fokus för mig.

Stämmer det överens med vad du vill och tycker att du borde göra?
Sedan två månader är jag adjungerad i DEFAB-styrelsen. Då kan man ju konstatera att min kunskap och erfarenhet kommer till större behållning där, med de ekonomiska kunskaper jag har. Men så är det ju med livet i övrigt. Det finns en massa saker som man måste göra, och även Bill Gates måste ju ibland göra annat än det han är allra bäst på.

Hur delaktig är du i styrelsens övriga arbete?
Samtliga styrelseledamöter måste vara tillräckligt allround för att kunna delta i samtliga beslut. Man kan inte bara ha sin nisch eller ämnesområde, och inte kunna svara på de övriga områdena. I föreningsstyrelsen har vi i princip haft fyra olika huvudområden. De måste man kunna hyfsat väl, så man kan vara med i dialogen och bidra med sin erfarenhet. Kan ibland tycka att en del är lite för tystlåtna i vissa frågor. Jag försöker i alla fall ställa frågor och lära mig alla områdena så gott det går så att jag kan ställa mig bakom samtliga beslut.

Ett annat problem ibland är att många och ibland även styrelseledamöter vill att styrelsen skall besluta/lägga sig i frågor som är mer av operativ karaktär. Detta är givetvis en svår avvägning i en verksamhet som Djurgården Fotbolls där det är lätt att ha synpunkter på felen och vad som behöver åtgärdas och att styrelsen skall agera i tid och otid. En styrelse ska inte vara med i alla detaljer och dessutom får man ingen bra kontroll i uppföljningen, eftersom man är delaktig i utförandet.

Vilken kontakt har du med supportrar och vad har det givit dig?
Jag har mycket kontakt med supportrar och medlemmar i olika sammanhang inte minst bland mina arbetskollegor och vänner och får genom dem många frågor, kommentarer och förslag. Om du tänker på de supportrar som organiserar sig i olika grupperingar, och deras representanter så träffar jag dem regelbundet i olika sammanhang. Oftast är det Järnkaminernas ordförande Magnus Öhrman som representerar dem. Kunskapen i olika frågor hos de mer engagerade medlemmarna är givetvis större och då får man också ett större utbyte med dem.

Hur ser du på ditt styrelseuppdrag i ett längre perspektiv?
Jag är vald på två års mandat till mars 2009. Jag har sagt att det styrelsearbete som föreningen har drivs i mål till årsstämman. Får jag frågan ska jag fundera på det, men nu är fokus att få allt i hamn till årsmötet.

Hur tycker du att Djurgårdens styrelse bör vara sammansatt?
Hur många ledamöter, hur bör arbetet vara organiserat och vilken roll ska ordföranden ha?Vi satt ju ett antal dagar i september och funderade på hur vi skulle gå vidare, både förenings- och DEFAB-styrelserna. En av anledningarna till att det blev som det blev var att det var för få som såg helheten. Det går helt enkelt inte att ha två styrelser. Nu har jag suttit som adjungerad i DEFAB och kan konstatera att det är väldigt många frågor som hänger ihop. Riskkapitalbolaget bör dock ha en separat styrelse, eftersom det är andra ägare.

När det gäller sammansättningen måste det vara personer som är tillräckligt allround för att klara samtliga frågor. Man kan inte välja personer som har en alltför låg lägstanivå på vissa områden och måste ha möjlighet att se helheten: sporten, marknad, försäljning. Det kommer vara avgörande frågor de närmaste åren om vi vill ha den nivå vi hade i början av 2000-talet.

Hur ska ordförandes roll vara?
Jag tror inte att det finns något universalsvar här, utan det beror även på vad du har för VD och styrelse i övrigt. Det måste finnas en balans och jag ser i mitt jobb många bra men även mindre bra uppsättningar ordförande/vd. Antingen har du en visionär och drivande ordförande som är väldigt beslutsmässig. Då måste du ha en pragmatiker och ”doer” som VD som ser till att allt blir gjort och att det är ordning och reda. Jag har svårt att se att det skulle vara en nackdel att Bosse varit så stark. Åtminstone under de första åren tror jag det var en nödvändighet och en anledning till de framgångar Djurgården hade då.

Vad tror du om att ha olika utskott knutna till styrelsen?
Man hade ju utskott förut, med en gemensam styrelse och det har hela tiden funnits olika arbetsgrupper för vissa större frågor som t.ex. arenan. Om vi väljer en gemensam styrelse igen tror jag också att vi måste jobba mer med utskott, med någon från styrelsen och någon av de anställda. Det kan vara marknad eller försäljning, eller kanske ett utskott för det sportsliga.

Ska enskilda medlemmar involveras i utskottsarbetet?
Självklart. Det görs ju redan idag. I arenafrågan har det väl funnits ett par enskilda personer som varit engagerade utifrån. Och även när det gäller anläggningar för ungdomssidan så har personer utanför styrelse/organisationen anlitats i projektgruppen. Detta kommer nog att bli än viktigare framöver med en begränsad ekonomi.

Hur skulle du vilja att resten av DIF Fotboll var organiserat?
Vilka avdelningar bör finnas, hur ska de ledas och vem ska de rapportera till?Vi är mitt i ett förändringsarbete nu som ska fortsätta. Det har varit brist på samordning. Ibland har det fungerat väldigt väl, men i andra sammanhang inte alls. Nu tror jag att det löser sig genom en VD och flera avdelningschefer och så får de se till att optimera resurserna. Vi är inte i mål än, men jag tror den process som är igång är tillräcklig.

Är organisationen på kansliet bra?
Vi har ju tagit ett inriktningsbeslut som Alf har presenterat på styrelsemötet. Chefer har utsetts på avdelningarna och sedan är det upp till dem att organisera sina verksamhetsområden. Det är en process som jag tror kommer vara framgångsrik. Styrelsen ska rekrytera VD och vissa ledande befattningshavare, men att rekrytera övriga anställda är en VD-fråga. Det kan inte vi i styrelsen bestämma.

Vad är Din helhetssyn på DIF:s nuvarande ekonomi och ekonomiska utveckling?
Situationen är besvärlig. Vi har haft en intäktsnivå som har varit på tok för låg, om vi tittar på de framgångar vi har haft och att vi är en storstadsklubb och en av de största klubbarna i Sverige. Vi borde ligga i topp på intäktssidan, men det gör vi inte så där återstår ett stort arbete. Den andra sidan är att man under ett par år haft ett tillräckligt bra ekonomiskt resultat för att dra på oss på tok för höga kostnader och också en felaktig organisation med egen VD i föreningen och så vidare. Det har gjort att nu när nedgången kommer med minskade intäkter från sponsorer och publik så är vi riktigt illa ute. Här kommer det att krävas att vi följer situationen mycket nära den närmaste tiden.

Vilka är de viktigaste intäkts- och utgiftskategorierna och hur kan de förbättras?
De viktigaste intäktsposterna är intäkterna från biljettförsäljning, TV-pengar och inte minst från samarbetsavtal eller sponsorer, men totalsumman är för låg. Biljettintäkterna kan vi förbättra genom bättre arrangemang och spel och då följer också TV-intäkterna med. När det gäller sponsor intäkterna så har vi för lite stora konton.

På utgiftssidan är det väldigt mycket personalkostnader. Där måste vi jobba utifrån att vi ersätter dyra spelare med billigare spelare, t.ex. genom ungdomssatsningen men också genom förvärv. Dock ser jag det som att vi långsiktigt mer har ett intäktsproblem än ett kostnadsproblem.

Hur ser du på 51 % -regeln?
Idag har vi i Sverige via Riksidrottsförbundet 51 %-regeln och inom Djurgården Fotboll har vi kravet att verksamheten i princip skall vara helägd. Jag tycker att det istället skall vara de olika idrottsförbunden som skall avgöra vilka övergripande regler som skall gälla inom sitt område. Sedan är upp till varje förening och dess medlemmar att avgöra hur de vill att sin klubb skall styras. Om 51 %-regeln tas bort och vi själva inom Djurgården får bestämma så måste det vara till något som är bättre och kan tillförsäkra oss en långsiktigt och stabil finansiering samtidigt som vi får en tillräcklig kontroll. Om detta kan uppfyllas har jag ingen principiellt mot detta. Ett alternativ till en eller ett begränsat antal investerare är ju att sprida ägandet brett till våra medlemmar. Frågan känns dock inte aktuellt idag.

Hur kan man förbättra marknadsföringen av Djurgården?
Jag har svårt att avgöra om vi kan göra så mycket mer, och synas bättre i media. Uppmärksamheten bygger mycket på sportsliga framgångar och att det finns personer som är attraktiva intervjuobjekt. Som spelare, tränare, styrelseordförande m.m.

En utmaning är marknadsföringen av Djurgården till företag och där och där turbulens kring arenorna och i styrelserna inte underlättar vår försäljning till dessa grupper. Sedan går det ju alltid att göra mer, men jag har inga konkreta saker vi ska göra för att öka exponeringen eller så.

Bör Djurgården äga och spela på en egen arena?
Det viktiga är inte att äga en arena utan att kunna disponera arenan och få de ekonomiska fördelarna av ökat utnyttjande, större publik och ökade försäljningsintäkter. Det föreslag kring en ombyggnad och hyresarrangemang av Stockholm Stadion skulle passa oss mycket bra och skapa helt andra förutsättningar för Djurgården jämfört med de andra Stockholmsklubbarna.

Hur har arbetet med arenan gått?
Jag har ju inte varit aktiv i arenafrågan så jag har svårt med initierade kommentarer mer än att det tagit lång tid. Kan vi dock förverkliga arenan kring Stockholm Stadion som tänkt så måste vi vara mycket nöjda över det arbete som lagts ner från olika parter.

Föreningsstyrelsen har ju också jobbat mycket med anläggningsfrågor för ungdomsfotbollen och även där ser det nu jättebra ut efter många års slit från många personer! Från att ha haft de sämsta träningsanläggningarna så kommer vi ju snart ha de kanske bästa i Stockholmsområdet. Även här har det tagit mycket längre tid än våra förhoppningar från början och då inte minst för Hjorthagen som ännu inte är klart.

Hur ska en arena finansieras? Sälja ut namnet eller extern ägare?
Är det Stadionspåret som gäller så står ju Stockholm stad för en stor del av finansieringen, precis som Globenarenan. För resterande del som ligger på Djurgården så måste det lösas och då är riskkapitalbolaget ett naturlig samarbetspartner.
Utformandet?
Det finns ett antal saker som måste bli bättre på Stadion. Närheten till spelet och då måste man ju få bort löparbanorna. Vi måste också ha mer ändamålsenliga sittplatser, bekvämlighetsanläggningar och försäljningsmöjligheter. Det skapar ju också möjligheter för att ha andra arrangemang där. Det vore ju fantastiskt att kunna fortsätta ha ski jump-tävlingarna. En modern arena i det här fantastiska skalet som ligger i närheten av city. Det kan inte bli bättre.

Varför upplevde Allsvenskan en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet?
Det var lite spännande i slutet av 90-talet. Aik som tog sig till Champions League och fotbollen blev överhuvudtaget mer attraktiv. Fler TV-sändningar och ökat intresse från tidningar gjorde att det blev en positiv spiral kring fotbollen. Därefter kom framgångarna för Stockholmslagen och mer eller mindre fullsatta derbyn som givetvis påverkar både publiksnitt och ökade massmediaintresset ytterligare. Denna trend har hållit i till för något år sedan.

Vad har vi haft en negativ publikutveckling under året?
Publiken har ju uteblivit framförallt de senaste fyra-fem hemmamatcherna. För mig själv så skedde något i samband med Sverige-Ryssland. Jag tror att intresset för fotbollen under en längre tid och inte minst inför EM har varit mycket haussat, men jag tror att Sverige-Ryssland förstörde mycket och skapade den känslan av att ”fan, vi är rätt dåliga på fotboll”. Nu satt jag dessutom där med ryska kunder som bjöd mig. Det i kombination då med att Stockholmslagen inte har spelat särskilt attraktiv fotboll och inte varit så högt i tabellen, tror jag tog död på mångas intresse. Publikantalet under derbymatcherna påverkar i stor grad också vårt totala publiksnitt. Jag har en känsla av att vi har levt med för höga publikintäkter jämfört med vad vi har förtjänat i Stockholm och där tror vi får det svårt att komma tillbaka.
Vad kan vi göra?
Vi behöver ett attraktivare spel, ligga bättre till i tabellen och att göra tillställningarna roligare. Sedan har ju vi ett specifikt problem med max 7-8 000 bra platser på Stadion.

Vad är din bild av positiv läktarkultur?
Det jag gillar med svensk fotboll, och framför allt derbymatcherna, det är ju intensiteten kring arenan, tifon, att du hela tiden har en klack som skanderar tillsammans med bra underhållning i övrigt på plan. Eller ja, ibland är den väl dålig. Bitvis när jag såg Barcelona-Valencia i december på plats så blir det lite avslaget. Även om det är sjuttiotusen i publiken så händer det inte så mycket kring arenan. Där är vi mer av det anglosaxiska slaget, och det är en del av showen.

Vad är din inställning till pyroteknik?
Generellt positiv då det ger en härlig inramning men då måste vi kunna lösa det på ett säkert sätt för både publik och spelare samtidigt som vi har alla tillstånd. Det är inte acceptabelt att det sker okontrollerat och där föreningen drabbas av böter eller andra straff.

Ståplats?
Jag är inte emot att ha ståplats och det ingår i vår fotbollskultur. Det finns ett förslag att varje arena får ha upp till 20 procent ståplats och det motsvarar ungefär det behov som finns inom Djurgården.

Huliganlagen?
För dåligt insatt i detaljerna i lagförslaget för att ha någon åsikt. Säkerhetsfrågorna har ju inte legat på föreningsstyrelsen. Men så som det varit de senaste åren runt arenorna på derbymatcherna, så kan vi inte ha det. Det är inte långsiktigt hållbart. Har en kollega på jobbet som med sina kompisar har säsongsbiljetter och när dessa åtta kraftigt byggda farbröder inte går på derbymatcherna för att der är obehagligt och stökigt, då måste vi göra något. Vi har ett ansvar att göra så det blir mycket bättre.

Avstängningar?
Nu har det ju legat på säkerhetsbolaget och jag har aldrig varit med själv att stänga av någon, så jag vet inte. Nu görs det ju en översyn av säkerhetsorganisationen. En del säger att vi har många avstängda, men jag vet inte om det är vi som har många eller de andra som har få?

Hur anser du att relationen mellan DIF och supportrarna är idag?
Finns det saker som kan förbättras?Jag blev rätt överraskad när den här händelsen i början av september kom upp. Jag hade inte märkt av det där i de möten som jag haft med supportrar. Men jag kan hålla med i mycket av den kritiken som Wille, Mats och Magnus hade. Det var saker som inte fungerade som de skulle. Det vittnar ju om att det egentligen fanns en ganska öppen diskussion och att vi har haft väldigt högt i tak. Därför blev jag väldigt förvånad över händelseutvecklingen och det tillvägagångssättet som Wille, Mats och Magnus hade när de förankrade sin kritik väldigt brett. Sedan kan jag tycka att Bosse med flera reagerade alldeles för kraftigt. Jag har dock inte upplevt att det har varit några problem att ha den dialogen eller att få information, om man väl har sökt information.

Hur bör publiken bli bemött av personalen på en fotbollsmatch? Tycker du att det fungerar så idag?
Först måste man fråga sig ”Vad är DIF-personal?”. Alla personer oberoende av roll är ju en del av en serviceorganisation och publiken är en kund och ska bli behandlad som sådan. De som säljer biljetter, tar emot biljetter eller sköter säkerheten ska vara vänliga och behandla publiken väl, så länge man inte förbrukat det förtroendet. Sköter jag mig inte som kund på läktaren eller snattar på ICA kan jag ju inte klaga på om det vidtas åtgärder mot mitt agerande. Är jag medlem i Djurgården så har jag dessutom via medlemskapet förbundet mig att bete mig som DIF och förbundets stadgar föreskriver.

Det har aldrig varit ett problem för mig men jag är sällan på ståplats som verkar ha de största problemen. Samtidigt är det ett personligt ansvar jag har som åskådare att följa de regler som finns och kan inte skylla på andra.

När jag var publikvärd i våras så upplevde jag att ett antal av de personerna som var på den sektion där jag stod kanske inte skulle ha kommit in på arenan överhuvudtaget. Jag tyckte det var obehagligt och upplevde att andra runt omkring dem upplevde samma sak. Enkla önskemål från mig som publikvärd att inte stå i utrymningsvägar möttes med spott och hot, vilket inte är acceptabelt.

Du har redan sagt att derbyna upplevs som otrygga, men är vi trygga på Stadionmatcherna?
Ja, det tycker jag. Jag har inte hört någon som tycker annorlunda. Det är mysigt. Det är fasiken skitmysigt. 8-9 000 en sommar eller höstkväll, det är fantastiskt. Det är ju en del av en gemenskap.

Hur tycker du att det sportsliga arbetet ska vara organiserat?
Styrelsen har tagit ett beslut om organisation och att Göran Aral skall vara ansvarig för sportsliga verksamheten. Nu är det upp till VD och Göran att få på plats organisationen under Göran. Det handlar bl.a. om samordningen av ungdomssidan och den övriga breddfotbollen. Fungerar det inte får vi väl titta över det, men organisationen måste få en chans att finna sin form och utvecklas.

Vem är det då som ska bestämma över spelfilosofi och värvningar?
Göran har presenterat ett övergripande policydokument som styrelsen har godkänt. Utifrån det så är det ju sportorganisationen som ska identifiera vilka behov av spelare vi har. Framför allt på vilka positioner vi brister. Sedan gäller det att vaska fram ett antal personer som kan spela där och förankra det med både styrelse i DEFAB och riskkapitalbolaget. Jag har bara varit med vid värvningarna av Youssef och tränarna, men då har det tagits fram ett väldigt gediget underlag. Och då ska DEFAB och riskkapitalbolaget bedöma om det är värt insatsen.

Är vi på rätt spår med talangutveckling och ungdomssatsning?
Där är jag ju dessutom pappa och kan se satsningen i verkligheten. Att satsningen behövs det är det inget tvivel om. Djurgården har ju varit sämst att få fram egna talanger i Allsvenskan, och det är något som inte är hållbart ekonomiskt eller bra för våra ungdomar. Att vi nu har flera spelare från juniorlaget som är med A-lagstruppen är en stor sporre för övriga i juniorlaget. Dessutom är det fantastiskt att vi fått finansiärer till en sådan långsiktig satsning som kan göra skillnad.

Hur ser du på Djurgårdens samarbeten med andra klubbar i Sverige och utomlands?
Samarbetet är ju till för att stärka både Djurgårdens och den andra klubbens verksamhet. . Nu har man valt att samarbeta med Vasalund och Skellefteå. Om det är rätt klubbar eller rätt sätt att jobba får framtiden visa. Jag tycker att av de diskussioner vi haft med klubbarna så har det upplevts som ett väldigt positivt samarbete, men jag har svårt att jämföra med andra klubbsamarbeten i fotboll.

Vilka andra DIF-sektioner bör Djurgården fotboll samarbeta med och inom vilka områden?
Relationen till hockeyn har ju inte varit bra, och det tror jag har legat mycket på det personliga planet. Den frågan tror jag är löst och undanröjd nu och jag tror inte att man bara ska skylla på fotbollen. Kan vi hitta bättre administrativa lösningar? Smartare sätt att sälja medlemskap eller andra produkter till Djurgårdare? Samarbetsområden där vi bättre jobbar med marknadsföring till viktiga sponsorer? Dela på flera kostnader som tex. Wille med DIF-TV.

Ser du möjligheter för ytterligare samarbeten, med näringsliv, föreningar och samhällsorgan?
Det finns säkert massor av samarbeten. Barcelona har UNICEF på tröjan och vi hade Childhood. Kan man gå ihop med Röda korset? Det finns säkert en massa möjligheter, men de får man utvärdera från fall till fall.

Hur anser du att Djurgårdens medlemmar fått sina intressen tillgodosedda i SEF och SvFF?
Min utgångspunkt är att vi ska vara den ledande fotbollsföreningen i Sverige och det innebär också att vara drivande i SEF och SvFF. Det är mycket enklare att driva våra frågor inifrån än utanför. Och som ordförande eller styrelsemedlem så har man större möjlighet att påverka agendan.

Vad står DIF för enligt dig? Lever vi upp till det idag?
Tradition och modet att vilja vinna. En annan viktig del är också att vilja förnya oss. Trots all tradition har vi haft modet att våga förnya oss. Den förändring som tog vid när Bosse och Tommy kom till Djurgården fotboll och gjorde om organisationen i slutet av 90-talet, det var också starkt. De bytte tränare och formerade en ny strategi.

Jag tycker generellt sätt att vi lever upp till det rätt bra, men man kan väl alltid bli bättre. Nu har vi haft en svacka, men ur ett historiskt perspektiv är vi ju väldigt bra. Det är fantastiskt att vi faktiskt har fler SM-guld än Gnaget och Bajen tillsammans. Och nu är vi ju i en ny förnyelsefas i fotbollen och vi får hoppas att vi kan skörda frukterna av det relativt snart. Och tradition, det lever vi definitivt upp till.

Vad tycker du om DIF-andan?
Jag hade inte sett Djurgårdsandan som medlem och supporter, förrän jag fick det presenterat vid ett av styrelsemötena. Man hade väl sett att spelarna besökte sjukhus och sådant, men bredden och djupet i verksamheten blev jag överraskad av när jag fick det presenterat första gången. Jag tror det är en väldigt viktig bit, men sedan får vi väl se vilka förutsättningar vi har och vad vi kan finansiera i framtiden. Vi har finansiering under tre år, men från 1 juli 2009 måste vi finansiera det själva och då får vi se vilka områden där vi får ut mest av pengarna. Även om vi haft det här seminariet med de fyra andra klubbarna, så tror jag att vi ännu mer måste sälja in det till våra sponsorer och andra. Dels för finansieringen, men främst för att öka attraktionskraften för Djurgården. Det blir ju viktigare och viktigare att vara en good citizen. Jag tror vi blev utnämnda av UEFA som en av de bästa i Europa faktiskt.

Hur kan informationsflödet internt och externt förbättras, vad det gäller Djurgårdens kontakt med media, medlemmar och andra?
Den är svår. Jag har fått mycket mejl och samtal under hösten. Journalister skriver en sak, rätt ibland men oftast fel, och sedan kräver folk att vi måste dementera eller få in en artikel med en annan version. Och min erfarenhet är att man aldrig lyckas med det. Det har funnits en kritik om att vi måste komma ut till sponsorer och medlemmar tidigt, men det kan ju vara svårt när man får ett mejl klockan 22:30 att få ut det fort. Men visst finns det tillfällen då vi kunde ha gjort olika saker i bättre tid. Sedan är det förstås så att söker du information så får du den.

Vad är DIF riktigt bra på just nu?
Medlemsutvecklingen. Det är fantastiskt att vi har så många medlemmar. Det är ju fler än vad vi har publik på matcherna. Det är inte bara det direkta ekonomiska, utan det handlar också om informationsflöde och vår långsiktiga försäljning.

Och vad kan vi förbättra?
Sporten i så fall. Vi kan inte titta tillbaka på 2008 som ett framgångsrikt sportår. Det är inte bra på någon nivå. Juniorlaget klarar sig knappt kvar, a-laget på tolfte plats och U-21 sist i serien.

Vad tycker vi om Gnaget?
Det är som ett syskon lite grann. Det är en slags hatkärlek. Det vore jäkligt tomt om inte Gnaget fanns. Men jag tror faktiskt att man vill ha dem i allsvenskan. Tror inte det har varit en fördel att Gnaget åkte ur hockeyn, även om man var skadeglad. Och derbyna mot Aik är mer på allvar än mot Hammarby för min del.

Här kan du läsa en längre version av denna intervju (PDF).

Intervju: Gustaf Törngren

2009-02-23T21:54:00.003+01:00

Intervjun genomfördes innan valberedningen lämnade sitt förslag inför årsmötet.

Namn: Gustaf Törngren
Ålder: 34 år
Befattning: Styrelseledamot i föreningsstyrelsen
Civilt yrke: I grunden ekonom men skriver nu en doktorsavhandling i Ekonomisk psykologi/Financial Behavior vid Stockholms Universitet.
Sportslig bakgrund: Pojkspelare på bra nivå.
Relation till DIF: Djurgårdare sedan 1987 då familjen flyttade till Sthlm (från Helsingfors). Har varit engagerad i Järnkaminerna i många år och har god kontakt med en hel del supportrar och anställda i föreningen.
År i styrelsen: Invald i mars.

Under 2000-talets första del upplevde DIF Fotboll en framgångsvåg som många trodde aldrig skulle inträffa. Vad låg bakom framgångarna?
Jag vill börja med att poängtera att jag bara suttit i föreningen styrelse sedan mars 2008 så mina omdömen får ses som kvalificerade supportergissningar snarare än något initierat facit. Men ur det perspektivet så upplever jag att det fanns en otroligt stark framåtanda och nybyggaranda i slutet på 90-talet. Bo Lundqvist, Tommy Jacobsson m.fl. kom in med drivkraft, energi, kapital och kontakter. Samtidigt hade man ett antal personer med otroligt stark känsla för föreningen respektive kunskap om fotboll i Tomas af Geijerstam, Bo Andersson, ”manualgruppen”, m fl.

Kring det här byggde man smarta ekonomiska lösningar och ett framgångsrikt lag och hade också en portion tur och tajming vilket är lätt att glömma bort. Det fanns en spelarmarknad där Djurgården kunde fånga upp spelare som Isak, Elmander, Kim, Adde i samma lag under en period. Jag är inte säker på att det skulle gå idag över huvud taget, oavsett hur skicklig man skulle vara.

Vad hände sen?
Dels blev vi av med ett halvdussin landslagsspelare som vi inte lyckades ersätta i samma takt som de försvann. Det förklarar varför vi inte varit lika överlägsna fotbollsmässigt. Vad gäller organisationen så bör jag återigen brasklappa mig för att jag vare sig var anställd i föreningen eller satt i någon styrelse under denna period och således får chansa lite. Intrycket jag har är dock att det blev fler kockar som skulle röra i samma gryta utan att det var tydligt definierat med uppgifterna. Styrningen blev otydligare och man gjorde vissa ansatser till att tydliggöra men i praktiken blev det ändå inte som man hade tänkt sig utan man fick en trögstyrd organisation som samtidigt som den var hierarkisk ändå var otydlig. Det gjorde att idéer som borde ha fått genomslag och åtgärder som borde ha vidtagits inte kom fram.

Vad ansvarar du för i styrelsearbetet?
Man kan säga att jag hade frågor kring medlemmar och supportrar på mitt bord eftersom jag har rätt goda förankringar bland supportrar och Järnkaminerna. En roll jag tror jag tagit på mig är att försöka beskriva hur olika händelser och beslut kan uppfattas ur supporterperspektiv. I det sammanhanget är det också viktigt att nyansera det och fånga upp fler än bara de 1000 mest engagerade och hängivna. Även de andra är en otroligt viktig del av Djurgården. Hela styrelsen är dock delaktig i de frågor som legat under dess ansvar. Under hösten har arbetet blivit lite annorlunda. Styrelsen blev mindre än tidigare, ytterligare ansvarsområden flyttades över till DEFAB-styrelsen, och alla fem ledamöter som kvarstod har fått bidra på alla fronter med det som blev kvar.

Hur skulle du vilja att resten av DIF Fotboll var organiserat?
Nu har vi en ny organisationsstruktur framtagen av Alf Johansson i samarbete med DEFAB-styrelsen. Vi måste se om den sätter sig, utvärdera organisationsstrukturen och analysera vilka åtgärder som behöver vidtas för att få optimal struktur och fördelning av resurser.
Föreningsstyrelsen gav i höstas Per Darnell och DEFAB-styrelsen fria händer att skapa en mer enhetlig organisation, minska splittringen i olika delar och därmed effektivisera. Sen är det intressant att komma till insikt att i en sådan situation har varje individ sitt eget intresse och revir att försvara. Det handlar om fördelning av resurser och befogenheter. Jag hoppas att den nya styrelsen under våren har energin att följa upp och utvärdera omstruktureringen. Det finns personer i den nuvarande DEFAB-styrelsen som har stor kompetens inom det här området. Jag har stor förhoppning om att de ska kunna bidra i det här arbetet.

Hur följs arbetet upp?
Mitt intryck är att det tidigare har funnits brist på uppföljning, rutiner, kvalitetssäkring. Tydlig rollfördelning, ansvarsfördelning, uppföljning, resultatutvärdering. Allt det är viktigt för att bli starkare. Det gäller på alla områden, spelarna också. Det borde t ex vara självklart att varje spelare kartläggs grundligt inför varje säsong. Sådana rutiner tror jag periodvis har funnits i för liten utsträckning i Djurgården.

Av någon anledning har det funnits viktiga saker som fallit mellan stolarna och aldrig slagit rot. Det är i någon mån en klimatfråga. Vissa typer av frågor har fått väldigt stort genomslag och stöttats uppifrån, andra frågor har inte fått fäste. Marknadsföringen mot publik är en sådan. I viss mån kan man tala om att det är en kostnadsfråga men då måste man åtminstone undersöka det först, skaffa sig ett underlag och konstatera ”jaha, vi skulle tjäna si å så mycket men de skulle kosta ännu mera och vi tror inte att vi skulle tjäna in det på sikt heller”. Då har man gjort sitt jobb, men så länge det inte är så, så är man ute och cyklar. Det måste tas fram en plan och utarbetad strategi på alla verksamhetsområden. Jag tror att förmågan, kompetensen, finns i stor utsträckning i föreningen, dels i organisationen och dels i styrelsen. Det borde ha gjorts för länge sen. Varje dag är ytterligare en dag för sent. Det kan bli skillnad nu.

Vad är Din helhetssyn på DIF:s nuvarande ekonomi och ekonomiska utveckling?
Föreningens (DIF FF Fotboll) ekonomi är i princip i balans. Jag kan inte siffrorna för Djurgårdens (DEFABs) ekonomi i detalj, men vet att den är ansträngd. Vi ska nog inte förvänta oss några högprofilvärvningar i dagsläget. Varken fotbollssektionen eller hockeysektionen kommer ha det lätt ekonomiskt den närmaste tiden. Bl a därför bör vi se över möjligheterna till att kapa kostnader/öka intäkter genom samarbete över sektionsgränserna.

Vilka är de viktigaste intäkts- och utgiftskategorierna och hur kan de förbättras?
Det finns mycket att göra på många områden. Största orsaken till att resultatet 2008 blir sämre än väntat är att biljettintäkterna rasade i förhållande till budget. I Sverige står publik-, sponsor- och tv-intäkter för ungefär en tredjedel vardera. Sponsorsamarbeten ska dra in +30 miljoner och det finns ett antal personer som jobbar med det. Lika mycket ska dras in på biljetter med bara en tredjedel av Tomas af Geijerstam. Förutom att administrera biljetterna ska han nämligen även sköta matchprogram och Djurgårdaren plus lite annat. Hans resurser att marknadsföra och sälja biljetter är väldigt begränsade. Jag tror att det vore väldigt bra att tillföra den sidan resurser genom att utnyttja den säljorganisation som vi har, som är proffs på det här. Jag har pratat med flera personer i DIF i flera år om vikten av att marknadsföra oss mot publik.

Där pengarna saknas i svensk fotboll är däremot sponsorsidan. Jämfört med Norge som plockar spelare från oss så är det sponsorintäkterna som vi skiljer oss på. Där vi drar in 30 miljoner så drar ett norskt lag in 50 eller 60. För att komma ikapp på detta område räcker det inte med att vi i DIF blir ännu bättre utan jag tror att frågan även måste drivas centralt från förbundshåll då förbundet/SEF är en dominerande prissättare av svensk fotboll.

Hur ser du på att sälja ut delar av Djurgårdens Elitfotboll AB till externa aktieägare? Vilket inflytande skulle de i så fall få? Bör 51 %-regeln finnas kvar?
Jag är inte tillräckligt insatt för att ge ett tvärsäkert svar, men kan inte spontant se varför 51 % -regeln skulle omöjliggöra investeringar i Djurgår’n. Jag kan förstå argumentet att det är svårt att göra en stor investering och sedan helt lämna över besluten. Samtidigt lyckas man i många andra länder få fram väldigt stora investeringar trots att det fortfarande är föreningar som styr och medlemmar som röstar (Spanien t ex). Det verkar som att det går att lösa där Och nivån på sponsoravtalen, som verkar vara svensk fotbollsekonomis svaga punkt, är ju inte avhängig att man tar bort 51%-regeln.

Arenafrågan beskrivs ofta som en ödesfråga för Djurgården. Vad tycker du är avgörande för att en lösning ska vara acceptabel för Djurgården?
Jag älskar Stadion som är en stor del av min egen Djurgårdsidentitet. Tittar man på nybyggda arenor runt om i Europa så är den ena den andra lik. I bästa fall är de funktionella men det finns ingen riktig känsla. Stadion är en unik arena i hela världen. Det vore otroligt roligt om det gick att omvandla den till arena där man kan spela elitfotboll på 2000-talet. Det skulle dock krävas mycket stora förändringar av dagens Stadion för att den skulle uppfylla de krav som ställs på en arena som ska utgöra vår sportsliga och ekonomiska bas i framtiden. Om dessa förändringar går att genomföra politiskt och arkitektoniskt är jag osäker på. En framtida arena måste inrymma de faciliteter som gör att föreningen kan tjäna de pengar som krävs för att konkurrera om SM-guld.

Hur har arbetet i arenafrågan skötts?
Det känner jag inte riktigt att jag haft tillräckligt med information och insyn för att kunna svara på.
Hur ska arenan finansieras?
Finansiering har aldrig nämnts som ett problem. Jag kan inte detaljerna så jag hoppas att det inte har varit glädjekalkyler utan att man har investerare som är intresserade av att vara delaktiga i ett arenabygge. Om detta har ändrats pga rådande ekonomiska klimat kan jag inte svara på.

Varför upplevde Allsvenskan en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet? Vad tror du driver så många att faktiskt gå på fotboll i Sverige och varför har publiksiffrorna minskat? Vad kan vi göra för att få större publik på matcherna, både på kort och lång sikt?
Det är svårt att på rak arm komma på en förklaring befriad från ”konjunkturella” faktorer. Nästan alla delförklaringar som handlar om inställning hos supportrar, förbund och media har koppling till att det förekommer svängningar. Så länge fotboll spelats i Sverige har publikintresset varierat kraftigt från en tid till annan. Då blir det svårt att säga att det handlar om attityden från SvFF/SEF, huliganism, eller någon annan enskild faktor när det inte var förklaringen i tidigare svängningar som trots allt uppstått. Det viktigaste är att oavsett orsak så kan man motverka nedgången med olika åtgärder. Där är supporterinitiativen, att försöka få en bättre dialog mellan supportrar som engagerar sig i svensk fotboll och organisationerna som styr svensk fotboll, lovvärda.

Det är bra att supportrarna erbjuder sig att frivilligt ställa upp och diskutera och komma med sin input. Det borde SEF och SvFF tacksamt ta emot. Det är en annan sak att de i slutändan beslutar i och äger frågorna, det är helt riktigt. Men att inte ta emot gratiskonsultingen som en allt mer organiserad supporterkultur är beredd att erbjuda vore tjänstefel. Det blir fullständigt patetiskt när man drar igång ett jippo som cuphelgen i Gävle , står helt oförstående när det inte kommer någon publik, och trots fiaskot avfärdar tanken på att förankra sådana upplägg hos supportrarna.

Vad är din bild av positiv läktarkultur?
Positiv supporterkultur är i grund och botten allt stämningsskapande som inte utsätter andra för direkt fara eller kränkning. Var dras gränsen? Det är inte en kränkning att håna folk för att de är gnagare. Väljer man att vara gnagare har man valt att kränka sig själv. Att häckla motståndarspelare för fotbollsmässiga tillkortakommanden är också ok i min bok och en del av spelet som alla måste vara med på. Men om en spelares fru har fått cancer och man gapar om det på en match så har man i min värld gått över gränsen. Det finns mänskliga värden som måste få stå högt över fotbollsantagonismen.

Bengaler är skitsvårt, ligger precis i mitten. Jag har full förståelse för de som anser att ”jag/vi som förening kan inte ta ansvar för ett arrangemang där någon, förmodligen en ung person, kommer att brinna upp,”, vilket förr eller senare händer om man släpper bengalerna fria. Folk har bränts illa och kommer att göra det i framtiden också. Då är det svårt att säga ”vilken otur”. Om man sagt att det är ok så har man ett medansvar. En person som säger att det är helt ok med huliganism kan inte senare säga ”fan vilken otur att någon råkade dö eller bli grönsak”. Säger man att slagsmålen är ok så säger man också att man accepterar att folk förr eller senare kommer att dö eller bli skadade eftersom det är en oundviklig konsekvens av att sopa folk allt vad man orkar i backen utan skydd. För att återgå till pyroteknikfrågan så är det klart att jag också gillar bengaler. Framförallt under rätt ljusomständigheter så är det sjukt snyggt. Skitroligt, ball pryl, plus att de för många säkert ger ett lite rebelliskt inslag p.g.a. förbudet. Jag tycker att man borde kunna hitta medelvägar kring användandet av pyroteknik och därigenom få bort den prestige som i dagsläget omger frågan.

Ståplats?
Såklart! Svensk fotboll måste till varje pris värna om den stämning som trots allt skapas på svenska fotbollsläktare. ”Man biter inte den hand som föder en”.

Huliganlagen?
I grund och botten är det inte så mycket konstigheter med de flesta av de olika förslag som kallas för ”huliganlagen” (och som alltså inte är en lag). Man vill t ex göra lättare att straffa folk som springer in på planen. Det finns en hel del som är befogat och som de flesta supportrar borde kunna skriva under på. Sedan finns vissa delar framförallt det interimistiska tillträdesförbudet, som jag är mycket skeptisk till. Det är upplagt för att det kommer fattas beslut som felaktigt kränker folks frihet och rättigheter. Är det rätt poliser, dvs de med gedigen kunskap om fotbollsfolket, som fattar besluten så skulle det kunna fungera men alla som har åkt på fotboll som supporter vet att vi är en av de grupper i samhället som polisen ofta behandlar helt godtyckligt.

Avstängningar?
I sig inget konstigt. Man sätter upp regler för hur man ska bete sig om man går på matcher. Bryter man mot dem så finns någon slags bestraffningssystem. De flesta är överens om vissa begränsningar som man måste hålla sig till på fotboll av hänsyn till andra människor. Sedan tycker jag att man måste vara oerhört noggrann med hur man använder bestraffningarna. Det är en kränkning av en person som älskar sitt lag att inte få gå på fotboll. Man berövar en människa någonting. Därför är det fullständigt barockt med livstidstraff och liknande som används i vissa länder. Det ska vara oerhört noga med hur man delar ut avstängningar och vad man vill uppnå med dem. Används de rätt så tror jag att de kan vara förnuftiga. Kan man med hjälp av avstängning få en person som har förstört för DIF att få nytt perspektiv på verksamheten och sitt agerande så har man lyckats med någonting och avstängningen har varit meningsfull. Misslyckas man med det då har man inte uppnått något. Man bör som förening sträva efter att sprida sina värderingar genom att inkludera människor, inte genom att exkludera.

Hur anser du att kommunikationen mellan DIF och supportrarna är idag? Finns det saker som kan förbättras?
Det finns definitivt mycket att förbättra och att återvinna supportrars och medlemmars fulla förtroende blir en av föreningens viktigaste uppgifter framöver. Samtidigt tycker jag att det finns många saker som Djurgården gjort under många år för sina supportrar som glöms bort när man ibland känner att Djurgården skiter i dem. Djurgården har dock brustit i en del frågor bl a pga otydligheter i organisationen. Som ett resultat av detta har kommunikationen varit otydlig, otillräcklig, och alltför sporadisk i vissa situationer. Säkerhets/servicearbetet är en symbolfråga som behöver lösas. Där har jag fått intryck av de ansvariga att det har tagits på allvar och att det kommer att bli förändringar som jag tror kommer ge önskat resultat.

Hur bör publiken bli bemött av personalen på en fotbollsmatch? Tycker du att det fungerar så idag?
Min upplevelse är att det överlag är ganska trevligt. Jag upplever mig sällan illa bemött om jag själv försöker vara smidig. Det finns dock helt klart saker som kan bli bättre och en övergripande genomgång av vad Djurgården ska sköta för typ av uppgifter på våra matcher har genomförts. Jag anser att en fotbollsförening skall ge publiken service medan myndighetsutövande och ingripanden mot brottslighet ska ligga under polisen. Det skall vara tydligt vad man får och inte får göra på våra matcher och så länge man håller sig inom dessa ramar ska man bli trevligt bemött och få god service. Sen ska vi inte glömma att det handlar om ett givande och tagande. Samtidigt som säkerhets/servicepersonalens organisation och arbetssätt ses över så skulle en del av besökarna också behöva kamma till sitt sätt att bemöta personal och övrig Djurgårdspublik.

Hur fungerar Djurgårdsandan?
Djurgårdsandan är en fantastisk idé och verksamhet med en enorm potential för föreningen. Det finns mycket att göra och är oerhört viktigt att inte tappa. Det finns flera ben som Djurgårdsandan står på som är jätteviktiga och man som Djurgårdare kan vara stolt över. Drive in fotbollen i Alby och Järfälla är t ex ett strålande projekt. Förutom att bedriva en social och sund verksamhet för kidsen i dessa områden så finns en ytterligare potential för föreningen. Om vi kan bli det mest naturliga alternativet för lovande spelare, föräldrar, och publik, från dessa områden så är det klart att vi har ett enormt försprång gentemot våra konkurrenter. Det är därifrån snarare än från innerstan framtidens fotbollsspelare kommer att komma.

Man kan fråga sig hur mycket är ett projekt som på detta sätt profilerar Djurgården är värt markandsföringsmässigt? Vi har dock ännu inte riktigt hittat de ultimata samarbetsformerna för hur Djurgårdsandan och resten av föreningen ska dra nytta av varandra och detta blir en viktig fråga för VD och kommande styrelse.

Här kan du läsa en längre version av denna intervju (PDF).

Intervju: Martin Selin

2009-02-12T16:00:00.002+01:00

Intervjun genomfördes i december 2008, alltså innan valberedningen lämnat sitt förslag inför årsmötet.
Namn: Martin Selin
Ålder: 51
Befattning: Ledamot i föreningsstyrelsenCivilt yrke: VD för Netsafe
Relation till DIF: Djurgårdare sen sex års ålder, har tränat ett P93-lag.
År i styrelsen: Sedan 2007

Kan du berätta om vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund i eller relation till Djurgården?
Jag är djurgårdare sen sex års ålder, blev det när jag fick en Djurgårdströja av min äldre kusin, en sån där klassisk med breda ränder.

Jag har varit egen företagare i princip hela mitt liv, sen jag var 20 år. Hade i 18 år ett företag som importerade kopiatorer, alltså kontorsmaskinsbranschen. Efter det har jag varit egen företagare inom IT-säkerhet, Netsafe, som jag är VD för.

Jag började i Djurgår’n som tränare för ett P93-lag 1998, det var min son som gick på knatteskola. Sen blev det mer och mer, jag var ansvarig för det laget egentligen både som tränare och lagledare, och var väl det fram till ungefär år 2000. Då hade jag sen något år tidigare kommit in i något som hette ungdomsutskottet som var underställt föreningsstyrelsen. Vi jobbade med anläggningsfrågor mycket och vi jobbade också med strukturen av kansliet uppe på Hjorthagen. De hade inte alls den personalstyrka som de har idag, utan när jag började då var det en person som jobbade på kansliet, och idag är de betydligt fler.

2006 bestämde man att ungdomsutskottet skulle integreras, man lyfte upp frågan, det kom på tapeten med satsning på egna ungdomar. Man integrerade ungdomsutskottet, det var jag, Tobbe Althén och Ellinor Persson som valdes in i föreningsstyrelsen, Med facit i hand kan man tycka att det fanns både för- och nackdelar med förändringen. Vi var en bra grupp som bara jobbade med ungdomsfrågor, sen var Tobbe Althén vårt språkrör till föreningsstyrelsen. Som supporter är jag ständig medlem sen 1994 i fotbollen och hockeyn.

Jag har haft årskort de flesta åren som jag kommer ihåg, men på den tiden när vi spelade nere på Krillan då gick jag på hemmamatcherna utan årskort. Starkaste minnet är väl 1985 när vi gick upp i kvalet på Stadion, Teddy Sheringham spelade sin första säsong i Djurgår’n. Tråkigaste var väl när Terror-Tommy kom in och förstörde matchen och den säsongen, och mycket för föreningen. Även om man till viss del kan förstå att någon reagerade. Det var en katastrofal domarinsats från början till slut. Det låg i luften, vi hade inte de här publikvärdarna då. Jag försvarar det inte alls, men det var nästan dömt att det skulle inträffa något dramatiskt i den matchen.

Känner du övriga i styrelsen?
Jag har ju lärt känna dem under de här två åren, och även innan kände jag ju dem genom Djurgår’n, men vi har inte känt varandra privat eller umgåtts .

Varför ville du ta steget till styrelsen?
För det första är det kanske det mest hedrande att få en förfrågan om man vill vara med i Djurgårdens styrelse, om man som jag är gammal djurgårdare. Sen så brinner jag just för ungdomsfrågor. Jag var ju ansvarig i ungdomsskottet för anläggningsanskaffande och för breddfotbollen, det är de sakerna jag brann för då och som jag fortfarande brinner för.

Får du jobba med det du brinner för?
Ja det tycker jag faktiskt, jag känner att jag har haft förtroende från de andra, att de har låtit mig jobba med de bitarna och vi har också presterat tycker jag, inte fullt ut som jag hade hoppats på breddfotbollen, men på anläggningsfrågorna så har det hänt otroligt mycket de sista två åren vilket jag känner mig delaktig i, och är ganska stolt över.

Är det ett optimalt upplägg?
Ja, jag tycker de här områdena är positiva att jobba med och de är framför allt utvecklingsbara sen finns det andra som har andra intresseområden som de vill utveckla.

Hur delaktig är du i styrelsens övriga arbete?
DEFAB är ju den kommersiella biten i föreningen, där ligger all elitverksamhet, alla spelarkontrakt och nästan alla anställningar. Föreningsstyrelsen har ungdoms/breddidrotten, Djurgårdsandan och Klocktornet. 85% av omsättningen ligger i DEFAB och resten i föreningen, men om man säger beslutandemässigt har DEFAB haft väldigt fria händer. Jag tycker kanske att vi skulle ha haft en bättre kommunikation mellan de olika styrelserna.

I föreningsstyrelsen har vi ju haft en väldigt bra grupp sedan september som har fungerat bra och där vi haft väldigt bra diskussioner. Vi kom ju i en situation när Bosse Lundquist hoppade av där vi ställdes inför att antingen fortsätta eller så skulle det bli omval, vi var ju fem stycken då vilket krävdes för att vi skulle vara beslutsmässiga. Om en till hoppade av från föreningsstyrelsen skulle det ha blivit omval och då hade hela styrelsen upplösts, men vi bestämde oss för att vi var valda fram till mars och ville faktiskt fylla upp det förtroende vi hade, vilket jag är glad för. Vi har egentligen inte haft någon större kommunikation med DEFAB utan vår grupp har svetsats samman mer i föreningsstyrelsen.

Fortfarande ingen kommunikation?
Det vi gjorde då var att vi krävde att Lars-Erik Sjöberg skulle bli adjungerad i DEFAB-styrelsens möten för att vi skulle få den informationen som avhandlas på DEFAB:s möten. Så skulle det ha varit redan från början, men det är lätt att vara efterklok.

Hur ser du på en gemensam styrelse?
Det beror på vilka ansvarsområden de har som väljs in i styrelsen.
Bäst vore nog att ha en styrelse kompletterad med olika arbetsgrupper.

Har du haft kontakt med kansliet?
Jag träffar kanslipersonalen på Hjorthagen nästintill en gång i veckan. Mest informellt, mycket telefonsamtal, sen är det alltid vissa mer och vissa mindre, men de på Hjorthagen träffar jag regelbundet.

Klocktornet och DIF-andan har jag också regelbunden kontakt med, det är de enheterna som ligger inom mitt verksamhetsområde. På Valhallavägen är jag ju tre-fyra gånger i månaden så jag träffar de också, Henrik Berggren är väl den jag har mest kontakt med. Jag har mycket möten där, jag är med i en anläggningsgrupp också och vi har möten en gång i månaden.

Vilken kontakt har du med andra supportrar?
Som styrelsemedlem så har man ju två platser på Kungliga läktaren, det ingår i förmånerna. Men jag har kvar årskort på sektion A, så jag sitter väl kanske två tredjedelar på A och en tredjedel på Kungliga. Samtidigt är det roligt att sitta på Kungliga där jag har mina styrelsekompisar och andra vänner. Jag går ofta ner till medlemstältet och tar en bärs före matchen, så jag känner mig nog mer som supporter. Sen har jag åkt på många bortamatcher både med buss och till Turin.

Hur ser du på ditt styrelseuppdrag i ett längre perspektiv?
Egentligen ser jag inte längre än till mars då mitt mandat går ut.

Ur ditt perspektiv enbart?
Som jag sa tidigare, det är en otroligt hedrande förfrågan att få, så jag skulle nog tacka ja, och jag skulle nog göra det mest av skälet att det nog inte finns så många som har det områdesansvar som jag har och jag tror att mycket av det jag jobbar med är ett vägval för föreningen för framtiden, plus det här med ungdomssatsningen. Anläggningsfrågan är ju faktiskt till vissa delar löst nu, men det ligger ju till grund för att man ska kunna ha en bra ungdomssatsning.

Hur bör styrelsen vara sammansatt? Vilken roll ska ordföranden ha?
Om man utgår från att det blir bara en styrelse - kanske en sju-åtta stycken i antal. Jag tycker man ska ha en bredare sportslig kompetens än vad som funnits hittills. Är man åtta stycken tycker jag det är för lite med en person som har det sportsliga ansvaret. Jag tycker naturligtvis att ungdom ska vara representerade av två personer av de åtta. Kanske en som jobbar med anläggning, då både ungdomsanläggningar och elitarenan. Sen tycker jag att det bör vara ett par stycken som jobbar med marknadsbiten, att sälja föreningen och dra in pengar.
Är det någon som har det ansvaret idag?
I föreningsstyrelsen nej, i DEFAB är det Johan Skarborg och Per Bouveng. Sen har ju Bosse (Lundquist) lite av den rollen också. Jag tror att det är för lite egentligen. Vi har ju egentligen haft Tommy Jacobsson och Bosse Lundquist från början, sen har vi haft flera namn historiskt. Valberedningen har ett jätteansvar där att hitta rätt mix.

Ordförandens roll?
Det är viktigt att ha en ordförande som lyssnar och delegerar, som har bägge de egenskaperna. När man har åtta stycken i en styrelse så kan man välja olika områden – om vi tar anläggningar som exempel - så kan den som är ansvarig för anläggningar ha en grupp i sig som träffas utanför själva styrelsen, där den styrelseledamoten rapporterar på styrelsemötet, men så har det inte varit tidigare.

Finns det saker i styrelsearbetet som kan förbättras?
Dels informationen, jag skulle vilja ha ett styrelsearbete där man går igenom, man har en punkt, där alla styrelsemedlemmar går igenom sitt område – ”vad har hänt sen senast” – det kan räcka med 3-5 minuter, att man får rapporter. ”Det här har jag gjort, det här avser jag att göra, vi har haft möte i min grupp och det här kom vi fram till”.

Finns det fler ansvarsområden du vill se i styrelsen?
Djurgårdsandan tycker jag är en oerhört viktig byggsten i vår framtid. Det skulle kunna ligga under ungdom, det skulle också kunna ligga under marknad. Jag tycker det är en viktig bit.

Jobba med utskott eller grupper?
Om jag tar anläggningsgruppen, Ulf H Pettersson, han är den som varit inblandad i elitarenafrågan. Han lägger ner hur mycket tid som helst på det här och är drivande och ser till att vi i anläggningsgruppen för ungdom har möten en gång i månaden och skriver protokoll och gör ett jättejobb. Han och jag, och Johan Werner och Matte Jansson, vi har träffats en gång i månaden och har gjort det nästan ett helt år tillbaka. Väldigt disciplinerat, och även om vi bara har ett avstämningsmöte på en timme så har vi kommit framåt. Sen har vi fått den här utvecklingen då i och med att vi i många år har bearbetat både idrottsnämnden och idrottsförvaltningen och politiker och så, så det har fallit ut alla de här planerna. Det känns som att vi har fått betalt för allt jobb vi har lagt ner.

Ta in medlemmar/supportrar i arbetsgrupper?
Absolut, det tycker jag. Det vore synd att inte utnyttja de resurserna som finns.

Vad gjorde oss så framgångsrika i början av 2000-talet?
Jag tror att det fanns en hunger i hela föreningen efter framgångar. Bosse L kom in, han var hungrig, lyhörd, lyssnade på alla som hade synpunkter. Nya träningsgrepp, Putte som införde ishockeytänket. De spelarförvärv vi gjorde var otroligt lyckosamma – allt från Kim Källström, Adde Johansson, Isaksson, Elmander, Den Ouden, Sören Larsen. Jag säger inte att det är en slump allting, men allting spelade oss rätt i händerna. När vi tappade Touma till Aik fick vi Andreas Johansson.

Sören och Zoran var en bra dynamisk duo. Zoran var då, hoppas han är det fortfarande, oöverträffad i att utveckla unga talanger och få dem att tro på sig själva. Sen får man inte glömma det viktigaste namnet, Stefan Rehn. Hans ankomst lyfte hela laget. Inte bara att vi hade en kille som kunde hålla i bollen på mittfältet, men också bara hans närvaro lyfte hela laget. Det var en massa faktorer som man lyckades formera på rätt sätt.

Vad hände?
Jag tror att vi blev mätta, på samma sätt som vi var hungriga 1999. Vi trodde att vi skulle fortsätta vinna utan att anstränga oss. Hela konceptet att vara steget före, det blev en klyscha utan innehåll. Jag tror att det var några felvärvningar. Jag tror att Putte Carlsson är en person som gillar nya utmaningar, och jag tror att om han skulle komma in nu skulle han kunna tillföra mycket positivt, han har ingen låst bild av hur det ska se ut i fotbollsvärlden.

Det var ett otroligt misstag när Jonevret försvann, att man tog in Grönhagen, istället för att överlåta det åt Rehn och Sandberg. Det måste ha varit en riktig käftsmäll på Rehn. Grönis stod för det traditionella gamla, inte att man skulle bygga vidare. Man ser ju nu hur Rehn utvecklats i Göteborg, som jag ser det var han på väg att utvecklas enormt i Djurgår’n.

Är Djurgården organiserat på ett bra sätt idag (december 2008)?
Just nu är den nya organisationen inte färdig så jag vet inte. Bland annat i ungdomssatsningen är jag en förespråkare för att ha en väldigt stor bredd i botten. Jag vet själv av egen erfarenhet att många spelare kommer fram först i äldre åldrar. Det är väldigt tragiskt om någon bortsorteras när de är 11-12 år för att de inte håller måttet, och då slutar spela fotboll eller går till ett annat lag och blommar ut sen.

Ser du någon risk med hopslagningen av styrelserna?
Jag tycker det är viktigt att det finns en annan öppenhet i den nya styrelsen än vad som funnits mellan styrelserna, så jag ser nog mer möjligheter än risker.

Hur bör vi rekrytera personal?
På ungdom anser jag inte att det behövs flera i antal. Det viktigaste tycker jag är att man har någonstans att vara (träningsytor), man har börjat lite i fel ände och anställt fler personer. Men som det ser ut nu är vi på väg att få fler anläggningar. Här är det lite så att de bästa tränarna inte vill jobba med barn, men det borde man kunna vända på, kanske genom att avlöna dem bättre och höja statusen. Man ska komma in och utveckla teknikkunnandet mellan 7-11 år.

Hur har arbetet rapporterats till styrelserna?
Henrik Berggren till exempel, han är ju med på de flesta styrelsemöten och drar siffror, så ekonomiska rapporter tycker jag funkar bra. På marknadssidan finns det mer att göra genom att utnyttja styrelsemedlemmarnas nätverk på ett bättre sätt. Jenny (Furtenbach) är oerhört ambitiös och driven, men hon borde få bli involverad i att utnyttja styrelserna, hon kanske gör det i DEFAB, det vet jag inte.

Vad är din helhetssyn på DIF:s ekonomi och ekonomiska utveckling?
Jag är oroad för framtiden, det är massa faktorer som spelar in. Det är lågkunjunktur, det är sviktande publiksiffror, det är partners som drar åt svångremmen. Publikbråken är en faktor som har gjort att företag drar sig för att stoppa in pengar i en enskild storstadsklubb.

Vilka är de viktigaste utgifterna och intäkterna?
Jag tror man måste öka publiksnittet, det är liksom basen. Folk drar folk. Man måste utnyttja försäljningen runtomkring matcherna. Man måste jobba upp fler samarbetspartners, sponsorer, antingen tillsammans med våra andra storstadsklubbar för att hitta en ny marknad, men också att jobba via Djurgårdsandan. Det vill folk förknippas med, inte med eventuella oroligheter på läktarna. Djurgårdsandan tror jag är en enormt bra spjutspets. Folk blir lyriska när de hör vad Djurgårdsandan gör.

Hur kan DIF förbättra ekonomin?
Publiken är stommen, och olika evenemang i samband med matcherna. Det har varit lyckat med tälten och så men det skulle kunna göras ännu bättre och dra in mer pengar.
Egen anläggningsdrift, både elit- och ungdom. I ungdomsfrågor kan man utan speciellt höga motkrav, få in pengar. Folk ser det som inte lika kommersiellt, då blir det lättare att gå in med pengar.

Vilket inflytande kan man ge upp om någon går in pengar?Bör 51%-regeln finnas kvar?
Först måste man göra en grundlig konsekvensanalys av vad det innebär för DIF. Man kan inte införa den från A-laget ner till knattelagen. Men jag tror det är oundvikligt att vi kommer gå igenom den här 51%-regeln, det är bara en tidsfråga. Frågan är bara hur mycket man kan gardera sig mot det inflytande en ägare får. Varumärket ägs ju till exempel av DIF-alliansen. Vi måste kunna eliminera att någon tar föreningen och flyttar den till Växjö, som i NHL. Stoppar man in pengar vill man också ha makt. Är det en ägare som är riktig Djurgårdare? Eller är det som Anschutz som kanske inte ens kan stava till Hammarby eller Djurgår’n? Men hur definierar man det?

Hur står vi oss i en marknadsjämförelse med andra storklubbar?
Vi ligger ganska långt efter de andra i förhållande till det underlag vi har. Det är kopplat till arenadrift, när vi väl har drift av en egen arena tror jag det kommer att underlätta väldigt mycket att dra in sponsorer och öka evenemangsintäkterna. Sen tycker jag vi har en kommun som motarbetar oss i mycket, jämfört med hur städerna ute i landet hanterar sina klubbar. Om Djurgården ligger 40 millar back som Helsingborg skulle inte Stockholms stad gå in som Helsingborgs kommun gjorde. Eller om man tittar hur Kalmar och Borås ställer upp, egentligen alla lag utom Stockholmslagen, där ser kommunen ett värde i att ha ett lag.
De politiker som finns idag, även om de säger att de värnar om klubbarna, så gör de inte det i Stockholm. Medan i Helsingborg så har de en kommunstyrelse som uppskattar att ha ett lag som ligger i topp i Sverige. Det här är något vi behöver fundera över, hur vi skall jobba mot/med politikerna, vem gör det och har vi den kompetensen?

Marknadsföringen av Djurgården?
Jag tror att om man ska satsa på företag som är Stockholmsanknutna så ska man göra något tillsammans med Aik och Hammarby. Företagen är för rädda för att satsa på en enskild klubb.
Jag tror också att man skall öka fokus på att marknadsföra DIF-andan samt ungdomsfotbollen.

Hur har arbetet med arenafrågan skötts?
För att vi ska vara ett konkurrenskraftigt lag även riksmässigt så måste vi lösa de här frågorna. Det har inte hänt tillräckligt mycket de senaste åren.

Vad är det som har gjort att så många valt att gå på fotboll?
Dels så har det gått i cykler under hela 1900-talet, så vi är uppe i en sväng som är på väg neråt. I Stockholm kan publiknergången bero på att Stockholmslagen inte låg högt upp 2008, det kanske är den största orsaken. Sen har alla tre Stockholmslagen spelat erbarmlig fotboll, tyvärr även Djurgården. Några matcher där tidigt på våren kände jag under korta perioder ”det här ser riktigt bra ut”, men annars var det dåligt.

Sen är det så att folk drar folk. Får man in några nyförvärv så kommer det locka folk. Folk vill betala för en bra produkt, man vill inte pröjsa 200 spänn för att se en match och känna att man fått dålig valuta för pengarna, då stannar man hellre hemma framför TV:n. Bortfallet i DIF har nog mycket berott på den här turbulensen som varit i föreningen. Jag tror det går att göra fler medlemskampanjer, kanske koppla samman med Djurgårdsandan. Vi har egentligen ingen marknadsföring i ytterområdena.

Vad är din bild av positiv läktarluktur?
En av de häftigaste matcherna jag varit på var när vi spelade mot Utrecht hemma. Det var så grymt tryck, det var nästan så att vi lyckades sjunga fram laget till att gå vidare. Det kändes som att de bars fram av publiken. Alla var ju nästan i extas när det började gå åt vårt håll, och då var vi ändå på Råsunda.

Jag tycker positiv läktarkultur är när Djurgårdsfamiljen träffas på Stadion och träffas över alla generationer. Glädje att se fram emot en match med allting runt omkring, att ha någon behållning av matchen när man går därifrån oavsett resultatet. Kanske ha med sig en antagonist på läktaren utan att han blir skrämd. Att inte verbalt sänka en egen spelare, det tycker jag är helt förkastligt. Att kalla egna spelare för ”cp” och ”idioter” vilket faktiskt förekommer bland en del så kallade supportrar, det tror jag skrämmer bort folk. Supporter betyder ju stödjare och det tycker jag man ska vara i alla lägen.

- Pyroteknik?
Organiserat – gärna. Man kan göra det häftigt om man vet att man tänkt på allergiker och så. Jag tror inte att man ska tillåta det uppe på läktaren på grund av risken att det antänder någon eller att det blir rökutveckling.

- Ståplats?
Ja, definitivt. Det är där mycket av supporterkulturen odlas.- Huliganlagen?Jag kan inte säga att jag har någon uppfattning, jag kan för lite om det. Man måste göra en konsekvensanalys. Jag var ju publikvärd på Södra under Hammarbyderbyt och var oerhört positivt överraskad av hur många trevliga supportrar som stod på ståplats, och hur många tjejer som faktiskt var där. Sen var det en del som rökte och en del som druckit en del innan men det var en väldigt trevlig stämning.

- Avstängningar?
Jag vet för lite egentligen. Men jag vet att många av de här killarna som har blivit avstängda har skrivit kontrakt med Djurgårdsandan, det tycker jag är en jättebra idé. Många av dem har faktiskt kommit tillrätta i Djurgården. Man kanske har någon typ av fadder i föreningen eller bland äldre supportrar. Men om det blir felriktade insatser, då kan det få katastrofala följder för den som blir utsatt.

Relationen mellan DIF och supportrarna?
Om du hade frågat mig för tre år sen hade jag definitivt tyckt den var bra, med medlemsmöten och alla som ville fick komma till tals. På något sätt har det blivit en spricka, idag tycker jag inte att det fungerar bra. Jag tror att det skulle vara bra att umgås mer med supportrar, egentligen är det så enkelt som att gå ner en halvtimme till medlemstältet och prata med folk. Många kommer fram med synpunkter, och alla som kommer fram har synpunkter som är för Djurgårdens bästa. Men tyvärr är det inte så många som gör det.

Hur bör publiken bemött på en fotbollsmatch?
Som kunder och som allierade med de som står där som värdar. Man har betalt för att underhållas och ha en trevlig tid tillsammans på arenan. Man ska behandlas med respekt. Sen är det så att det finns vissa regler som man ska följa. Men jag kan tycka att det blir larvigt när vissa vakter säger till om någon står 10 centimeter in i gången. Sådant skadar mer än det hjälper.
Fungerar det så som det borde fungera?
Det kan bli bättre om man säger så.

Är vi trygga när vi går på fotboll?
Jag tror alla är trygga när vi går på Stockholms stadion. Jag har aldrig känt mig rädd när jag går på fotboll, varken hemma- eller bortamatcher, inte ens på Råsunda. Men samtidigt finns det bevisligen de som gått med sina barn som aldrig vill gå igen, som har råkat ut för otrevliga saker och sånt är oerhört viktigt att vara lyhörd för och arbeta mot.

Den sportsliga organisationen?
Klart är ju att Göran Aral ska ha det sportsliga ansvaret. Vi i föreningsstyrelsen har inte alls varit involverade i arbetet med den nya organisationen.

Hur tycker du att DIF bör spela fotboll och vem ska ha ansvar för den sportsliga modellen?
Jag tycker vi ska spela 4-3-3 i bas men med möjlighet till förändringar. Vi måste ha en flexibilitet för att anpassa oss efter motståndarna, och det trodde jag vi skulle ha 2008, för det sa Siggi och Pålle. Men det blev otroligt mycket tjonga upp bollen. Minst en eller två i styrelsen bör tillsammans med Aral och tränarna vara ense om ”så här ska vi spela” så att alla vet sina roller.

Hur bör vi jobba med talangutveckling?
Det känns som att det är på rätt väg med individuella tränare och åldersgruppsansvariga som har högre utbildning och som är bra ledare. Jag tror att det kommer synas i PSM, vi har många bra spelare i vår 93-grupp. Tipselit försvinner några spelare från som är överåriga. Både tipselit och PSM underpresterade rejält förra året, kanske speciellt de spelare som var värvade från små orter som man trodde skulle växa automatiskt när de kom till Djurgår’n, vilket de inte gjorde, snarare tvärtorm. Det är en fråga som vi måste analysera, varför underutvecklas spelare som kommer till Djurgår’n? Där tror jag att Zoran var viktig, han kunde se detaljer på spelare och utveckla. Jag hoppas att det var så i alla fall eftersom han är tillbaka nu. Vi har tappat många ungdomsspelare som vi tar hit, avlönar, ger kontrakt och så får de en negativ utveckling. Vi kan inte jobba så. Många mår inte bra socialt, de tappar tryggheten som är så viktig att man har.

Hur funkar samarbetet med andra klubbar?
När jag började i ungdomsutskottet så hade vi nätverksföreningar, men vi avvecklade det för att det inte gav någonting. Vi sålde in det genom att de fick vara med på utbildningar och fick föreläsningar, men vi fick nästan ingenting tillbaka. När de hade en bra spelare så ville de behålla honom. Jag tror mer på att ha det som det är nu, att man har kontakter med klubbar ute i landet och att man tipsar varandra. Nu har vi ett officiellt samarbete med Vasalund, de har en egen verksamhet och har flera spelare med Djurgårdsförflutet. De som växer ur Tipselit nu vill till Vasalund, men jag tror personligen att det är bättre att gå till en klubb längre ner. Jag har inte varit inblandad i samarbetet med Vasalund själv, utan det är nog Aral och Bosse Lundquist främst.

Vad står DIF för?
Förutom världens vackraste varumärke då? Ett fint uttryck är ”Djurgårdsfamlijen” – man är en familj. Oavsett om det handlar om fotboll eller hockey, det tror jag inte någon av de andra klubbarna i Stockholm eller i övrigt kan stoltsera med.
Lever vi upp till det idag?
Nej, och en anledning är den spricka som uppstod mellan hockeyn och fotbollen som är väldigt olycklig för föreningen. När jag började jobba i Djurgården 1998 var mitt mål att alla som kommer i kontakt med DIF ska få en positiv bild av oss, oavsett om det är supportrar, motståndarsupportrar, domare, spelare, föräldrar. Så nära som 100 procent som möjligt. Där finns det mycket att göra.

Vad är DIF riktigt bra på just nu och vad behöver vi förbättra?
Vi har ett väldigt starkt varumärke som fortfarande för gemene man står väldigt högt som något positivt. Men vi måste väldigt snart gå till botten med de problem vi har och satsa på att bygga upp en bra image. Jag kan inte säga att något är väldigt bra just nu.

Vad tycker vi om Gnaget?
Man är aldrig så glad som när man vunnit över Gnaget och aldrig så ledsen som när man torskat. Det finns en hatkärlek där. Det skulle vara rätt kul om de gick upp i elitserien.

Här kan du läsa en längre version av denna intervju (PDF).

Intervju: Per Darnell

2009-02-11T12:26:00.003+01:00

Intervjun genomfördes den 25 november 2008, alltså innan valberedningen lämnat sitt förslag inför årsmötet.

Namn: Per Darnell
Ålder: 54
Befattning: Vice ordförande i DEFAB, ordförande för Djurgårdens IF Alliansförening, föreslagen som ordförande för den nya styrelsen.
Civilt yrke: Konsult och Nordenchef för .NU.
Relation till DIF: Började som konsult åt DIF 1987, blev invald i huvudstyrelsen, skrev stadgarna för Alliansföreningen
År i styrelsen: Sedan 2008

Kan du berätta om vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund i eller relation till Djurgården?
Jag har studerat på Tekniska högskolan i Stockholm och sedan började jag jobba för ett utbildningsföretag där jag stannade kvar sex, sju år. Efter det har jag jobbat mycket som konsult, både inom ekonomi men också med organisationsfrågor. Jag har drivit egna företag och jobbat för andra. Senast var jag VD för .SE och numera är jag konsult och såkallad norden chef för .NU. Jag är gift med tre barn, den yngsta är 21 år och alla har flyttat hemifrån.

Min karriär i Djurgården började med att jag blev inkallad som konsult 1987 då föreningen var på väg i konkurs. Konsulttjänsten omvandlades kvickt till att jag blev invald i huvudstyrelsen för att då jobba gratis istället. Jag var med under hela den jobbiga resan att rädda Djurgården, då vi bara var tio minuter från konkurs. Det var ett jobbigt läge. Sedan gjorde jag och Farsan Sandberg ett jobb med att skriva stadgarna för den nya alliansföreningen, då vi tog beslutet att vi skulle ha egna juridiska enheter inom Djurgården för att var och en skulle ta hand om sin egen organisation och ekonomi. Farsan och jag satt och plitade på det och fick igenom stadgarna. Alliansföreningen bildades och jag blev invald i den redan från början och var till att börja med sekreterare. För sju år sedan blev jag ordförande i alliansföreningen.

För fem år sedan fick jag uppdraget av Alliansföreningen att gå in och lägga ned damfotbollen för att de var på väg att gå i konkurs. Det uppdraget misslyckades jag med, jag avskedade styrelsen som fanns och tillsatte en ny styrelse sedan började jag fundera på vad det här var och kom fram till att här skall vi inte dra ner utan här skall vi satsa. Vi gjorde en sammanslagning med Älvsjö och satte upp målet att vi inom tre år skulle vi vinna SM-Guld. Redan de två första åren tog vi SM-guld och cupguld så det var en lyckad satsning. Idag är väl Djurgården rankad femma i Europa och fjorton i världen, på klubbsidan.Jämfört med konkurs?Jämfört med konkurs är det bättre, även om ekonomin i Damfotbollen har mycket kvar att göra. Det är ganska tungt att driva den. För en månad sedan lite drygt fick jag frågan om jag kunde hjälpa till inom herrfotbollen på något sätt. Det var inget självklart val, men för Djurgår'n ställer man upp på mycket. Jag har accepterat och börjat jobba som vice ordförande i DEFAB.

Vad gör Alliansföreningen?
Alliansföreningen är lite en Wallenbergare, man verkar men ska inte synas. Så har det varit hela tiden, men när jag tog över så såg jag att det var ett antal frågor som vi missade på grund att vi var så väldigt osynliga. Framförallt kan man säga arenafrågor är en sak där det är dumt att gå flera till samma personer i kommunen. Det är bättre att ha ett samlat grepp. De stora föreningarna som fotbollen och hockeyn klarar sig väl alltid, men det inte lätt för brottningen att få bra lokaler, få konståkningen att få bra tider i ishallarna. Där kunde vi göra en insats. Samt att vi jobbar långsiktigt med några relativt intressanta projekt. Ett är Hjorthagen där vi kommer att få en inomhushall för handbollen och innebandyn. Dels Värtaverket i gasklockerna där vi har lagt upp ett projekt som många inom Staden tycker är väldigt spännande. Nämligen att fylla gasklockorna med Djurgårdslokaler. I den stora klockan får man plats med en fullstor handbolls-/innebandyhall för ca 1 500 åskådare. Hallen skulle även kunna byggas om till att vara en konsertlokal för ca 3 000 personer, vilket vore en bra storlek.

Det känns lite grann som att om vi lyckas med allt det vi håller på med skulle vi kunna få en samling från Stadion till Värtan som ett Djurgårdsområde, ett sorts Djurgården Camp. Alla föreningar ligger samlat i samma område, det vore drömmen.

Alliansens huvudansvar är att annars att bevara varumärket DIF. Alliansföreningen gav t.ex. DIF-Säkerhet rätten att använda varumärket. Det är ett beslut som jag idag ångrar. Redan när beslutet togs var jag tveksam och nu vet jag att det var fel och det bör ändras. Annars har vi hårda avtal med varje förening om varumärket. Så om en förening inte sköter sig så kan Alliansen dra in rätten att använda varumärket Djurgårdens IF. Vilket skulle leda till att föreningen inte skulle kunna kalla sig Djurgårdens IF. På så sätt är det lite en maktposition.

Vad gjorde oss så framgångsrika under början av 2000-talet och vad hände sen?
Jag kan svara som alla supportrar. Det handlar om bra rekryteringar på både spelar- och ledarsidan. Det är nummer ett att det fungerar. För att det fungerar skall det vara en klubb som är känd för god organisation och att det är ordning och reda. Före 2005 var det en platt organisation. Bosse Lundqvist var arbetande styrelseordförande vilket gjorde att man inte behövde en VD. I princip alla gick till Bosse när man hade problem att ta ett beslut. I de flesta fallen hade man mandat att ta beslut och därför kunde det gå fort med besluten och blev det något fel kunde man reda ut det ganska snabbt. Det var grunden till att det gick bra. Dessutom hade vi turen med många fina spelarrekryteringar. Det är inte lätt att få en nyrekrytering från Göteborg att upplevas som en Djurgårdare, men det tog inte mer ett par månader innan man tyckte att Källström var en Djurgårdare i hjärtat. Detsamma med Elmander och den Ouden som blev stora efter en kort tid. Sådana saker har betydelser. Framgång föder framgång vilket leder till att man blir en attraktiv klubb för duktiga spelare. Det blir lättare att rekytera.

Efter 2005 har jag hört att det började organiseras. Jag kan förstå hur man tänker. Bosse Lundqvist får ju väldigt många beslut på sitt bord. Ju mer det växer desto fler beslut får han på sitt bord. Det blir orimligt att lägga det på en person. Man börjar organisera och börjar fundera på att starta företag, marknadsbolag, investmentbolag och det bildades många nya styrelser. Det är lätt i ett sådant här kreativt läge att man inte funderar på beslutsflöden, utan det blir kanske beslut som tas på två ställen och i värsta fall olika beslut. Jag tror att mycket av den röra vi upplever nu hör ihop med dessa organisationsförändringar. Det blev också positioner som hamnade mitt i mellan. Bosse Andersson som är en person som har fantastiska nätverk och är otroligt kreativ. Han kan köpa och sälja spelare på helt andra meriter än vad andra kan göra. Han fick ingen klar roll utan blev klubbdirektör och vad innebar den rollen när en ny VD anställs? Henrik Berggren som är ekonomichef var på pappret VD ett tag. Allt sådant här skapar någon sorts förväntan och folk rättar in sig i organsationen. Tillsätter man en VD skall man vända sig till VD:n. Det blir svårt att följa en oskriven lag att vissa frågor ska tas upp med Bosse Lundqvist, Rolle Åman eller vem det nu är i styrelsen som har det ansvarsområdet. Det stöket syns på planen och går igenom hela organisationen. Det vet man i näringslivet att är det inte ordning i ledning så är det inte ordning i leveransen. Idag upplever vi dyningarna av detta.

Hur blev du kontaktad och vad gjorde att du tackade ja?
Egentligen blev jag inte kontaktad utan jag blev som ordförande i Alliansföreningen orolig över det stök som var. Jag fick bland annat träffa tre engagerade fans som ville ta upp en diskussion med Bosse Lundqvist. I det läget lyssnade jag på dem och sade att det måste ta kontakt med valberedningen. När det skiter sig någonstans måste man falla på tillbaka till de stadgar föreningen har och de demokratiska spelreglerna och inte försöka lösa saker och ting i smyg. Det var mitt enda råd. Valberedningen tog sedan kontakt med mig för att höra vad jag tyckte om olika saker och hade frågor hur man skulle agera. I något läge när det såg väldigt mörkt ut lade jag fram ett förslag på hur man kunde göra. Det var egentligen två lägen man kunde välja. Det ena var ett extra årsmöte och där välja en styrelse. Uppfattningen var att den sittande styrelsen skulle omväljas. Min bedömning var att så inte var fallet utan till att man skulle få ett stökigt extramöte, kanske även leda till en ”kupp”. Även om det är duktiga människor som väljs in så sätter de sig i en mycket svår, jag skulle nästan säga omöjlig situation. Ingen historik och ingen kunskap om hur det funkar. Dels skulle de bara ha en månad på sig att reda ut de gamla problemen och dels börja planera för hela nästa säsong. Man kan inte vänta tills i februari för att börja planera nästa säsong. Då har man ingen säsong. Jag hade några ideer som jag framförde till valberedning om vad man kunde göra. Om ni pratar runt med de olika grupperingarna som vi har, kan de ställa sig bakom en sådan lösning. Sedan har vi ett ordninarie årsmöte i vår och fram tills dess så har vi tid att utvärdera. Då frågade de mig om jag kunde tänka mig att ställa upp. En av sakerna jag sade var viktigt att både ha historik och förnyelse i lösningen. Valberedningen menade att jag kunde vara en del av förnyelsen om så är fallet kan man kanske tvista om, men det blev så att Johan Skarborg och jag kom in i bolagsstyrelsen som förnyelse.

Sedan var det inte ett självklart beslut. Man skall komma ihåg att de senaste sex åren har jag lagt ned någonstans mellan 20-25 timmar i veckan ideellt och någonstans tar det slut. Nu blir det väl uppemot 30-35 timmar och då jag inte är en förmögen man måste jag fortfarande jobba, men någon sorts lösning kan jag säkert hitta. Jag har sagt att jag ställer upp till nästa årsmöte och eventuellt ett år till om jag blir tillfrågad.

Är säkerhetsarbetet ditt ansvar?
Nja, mitt ansvar är att vara kontaktperson till Alf Johansson. Något som jag sett är att Alf kanske inte har haft det svängrum som en VD skall ha eller kanske inte har tagit det svängrum en VD skall ha. En av de uppgifterna som jag har bett om att få i den nya styrelsen är att vara Alfs kontaktperson. Jag tror att det är fel att Bosse Lundqvist har den rollen, då en del av kritiken var att Bosse satt uppe på kansliet och det kändes som att han tog alla beslut. Han skall hålla sig borta från den rollen, det är en uppgift som jag har. Då blir jag en del av den här omorganisationen som inte enbart kommer att vara positiv då folk kommer att sluta och till och med ombeddas att sluta. Det är aldrig roligt men det måste tyvärr göras. Framförallt så måste jag lyfta fram Alf, han måste som VD ta kommandot och agera VD.

Av formella skäl måste man ha en styrelsemedlem som är säkerhetsansvarig, detta enligt SvFF:s stadgar och det har jag blivit i styrelsen. Jag tänker inte ta det som ett slags hedersuppdrag utan ta tag i det själv. Jag hade kunnat adjungera in en annan person i styrelsen som säkerhetsansvarig. Det gjordes tidigare med Lars Erbom som var adjungerad i styrelsen som säkerhetsansvarig.

Men om man går tillbaka till det som hände i april (Aik-derbyt), så var det många allvarliga saker som hände, men det allvarligaste var nog att man inte tog ansvar för sitt eget säkerhetsarbete, vilket man måste göra. Om man har hyrt in ett säkerhetsbolag så är det föreningens ansvar att se till säkerhetesarbetet fungerar. Det får inte hända igen. I och med att man väljer att ta ett ansvar fullt ut så måste man intressera sig för hur arbetet kommer att skötas på ett helt annat sätt.

Vad har du för kontakt med supportrar?
Genom åren har jag haft mycket kontakt med Järnkaminerna och supportrar. Mest i min roll i Alliansföreningen. Jag kan inte påminna mig om att det varit negativt någon gång. Alltid positivt, man vill göra saker tillsammans och göra bra gejer ihop. Min utgångspunkt är att om man är Djurgårdare så vill man Djurgården väl.

Hur ser du på en sammanslagen styrelse?
Jag tror att det är den enda vägen att gå. När damfotbollen gick ihop med Älvsjö så startade vi ett aktiebolag som DIF ägde till 51% och Älvsjö till 49%. Så körde vi all elitverksamhet i bolaget. Vi hade alltså en bolagsstyrelse och föreningsstyrelse. Nu är damfotbollen en så pass liten verksamhet att det fungerar. Jag var ordförande i båda styrelserna men jag såg att det fanns många konflikter som låg och lurade. Inför 2008 såldes bolaget av och man valde att fortsätta enbart som en förening. Jag tror att det är det samma för herrfotbollen, fast med skillnaden att det vore en fördel att driva verksamheten i bolagsform (av skatteskäl, arbetsgivarskäl och ansvarsskäl). Det blir för mycket pengar för att driva i föreningsform. Tänk er hur jag mådde när jag gick in i huvudstyrelsen 1987 och blev solidariskt betalningsansvarig för närmare 50 MSEK. Vi satt 10 personer i styrelsen, det kändes inte kul. I år kommer vi att göra ett resultat på någonstans mellan 6-8 MSEK back. Vi har gjort bra resultat under åren vilket leder till att vi har ett bra eget kapital, men om vi gör ett lika dåligt år till då kan vi vara i ett läge där man inte har kvar något eget kapital och då blir det personligt ansvar igen och i en förening är det svårt.

Jag tror att det är klokt att köra i bolagsform och i en förening där vi har en fotbollsverksamhet så skall vi inte ha två olika styrelser som styr. Man skall inte tro att det går att dela på breddfotboll och elitfotboll. För det är inte så enkelt, de hänger ihop helt enkelt. Jag tror att man tjänar stort på att ha samma idé, samma visioner som genomsyrar hela organisationen och då är det en styrelse som gäller. Bolagsstyrelse eller föreningsstyrelse spelar då mindre roll.

Hur ska en framtida styrelse vara organiserad?
Jag skulle tro att en bra storlek skulle vara ungefär sju personer, gärna ojämnt antal. I min värld sitter jag inte med i en styrelse där man reserverar sig emot beslut eller röstar om beslut. Är man inte enig fortsätter man diskutera tills man är enig. Det är min inställning till styrelsearbete. Det har jag framfört i DEFAB också, jag är inte med om man skall hålla på att rösta om frågorna. Annars är det en fråga där det inte kommer att vara enighet ute i verksamheten heller. Det kommer att bli en vattendelare av åsikter. Jag tror det är otroligt viktigt att man har den inställningen när det gäller styrelsearbete.

När det gäller ansvar så har vi alla olika kompetenser. Om jag har ekonomisk kompetens så kan det bli naturligt att jag blir VD:ns kontaktperson i styrelsen när det gäller ekonomiska frågor. Man behöver inte ha specifika utskrivna ansvarsområden. En styrelse är en helhet, styrelsebeslut är ett styrelsebeslut och inte av enskilda individer. Hela styrelsen måste stå bakom besluten.

När det gäller ordföranderollen så gäller det inte bara styrelsearbete det här handlar om utan även mediatryck och en ordförande måste vara ansiktet utåt. Ordföranden måste kunna uttala sig om frågor som har med långsiktighet att göra. Däremot skall VD:n uttala sig om operativa frågor.

En ordförandes viktigaste egenskap är att kunna sammafatta beslut. När man har diskuterar i två timmar angående t.ex. två tränare, så gäller det att innan man fattar beslut sammanfattar allt som sagts. Här har ordföranden en viktig roll. Annars har ordförande bara en röst av många, formellt kan den rösten bli utslagsgivande om det skall röstas, vilket jag inte tycker att man skall göra.
Finns det en risk för en för stark ordförande?
Det säger mer om övriga styrelsemedlemmar än om ordföranden. Det är jättebra att ha en stark personlighet som ordförande. Det är ju ett ansikte utåt. Om inte styrelsemedlemmar känner att de kan föra fram sina åsikter för att de tycker att de blir överkörda av ordföranden så skall de nog inte sitta i den styrelsen.

Finns det saker som man kan förbättra eller förändra i styrelsearbetet?
Formellt fungerar styrelsearbetet väldigt bra. Det jag saknat hittills är att få en helhetsbild av hur det ser ut idag. Men jag inser att vi bara har haft två möten varav det första gick åt till att presentera oss själva och att diskutera hur vi skall jobba. De styrelser som jag suttit i genom åren, både ideella och professionella så skiljer det sig inte speciellt mycket. Vi måste jobba med strukturella och långsiktiga frågor i styrelsen. Helst ska vi prata mer om värderingar än om vi ska köpa in en kopieringsmaskin eller inte. Vi har nu valt en modell som är lik näringslivet, nämligen att vi har ett bolag där det finns en VD som är verkställande direktör som skall ta de löpande besluten. Det är bara långsiktiga investeringar som en styrelse ska ta. Skall vi köpa Stadion är det självklart en styrelsefråga, skall vi anställa tränare på två år så är det en styrelsefråga, men om vi anställer en marknadschef så är det en VD-fråga. Vi måste skilja på de olika frågorna, annars kommer styrelsen att bli en som en föreningsstyrelse i en liten klubb där man i styrelsen bestämmer allt till färgen på strumporna.

Hur ser det ut när det gäller de sportsliga frågorna?
Den som nämns när det gäller sportsliga frågor är Rolle Åman. Men jag har svårt att bedöma hur det varit.

Hur ser du på utskott som leds av styrelsemedlemmar men har med både medlemmar och anställda?
Jag tror inte att det är en möjlighet utan det är en nödvändighet. Vi har så många engagerade människor runt omkring oss som är professionella inom olika områden. Det vore att kasta bort kompetens att inte utnyttja det. Vi kan ta säkerhetsfrågorna som ett exempel på hur jag har tänkt mig det. Där vill jag börja med att jobba med dem som är anställda i säkerhetsbolaget som har sin kompetens, men med all kunskap man har får man lite mer skygglappar än andra. Nästa steg i det jobbet är att involvera andra människor som ser de frågorna från ett annat perspektiv. Starta en grupp som jobbar med det här under ett par månader för att se vad de kan tillföra. Den gruppen skall inte leva för evigt utan komma med ett koncept som vi jobbar efter. Sedan utvärdar gruppen resultatet ett tag senare. Blev det som vi tänkte oss eller skall man justera något. Jag tror väldigt mycket på sådana här projekt där man bjuder in intressenter/ medlemmar att vara med.

Jag tror inte att det är bra att bilda permanenta grupper, det är en del av vårt problem. Grupper eller personer har cementerats och sedan blivit anställda. Det är lätt att man går den vägen. Om någon ägnar sig och hjälper till med t.ex. hemsidan. Det har lett till att man sedan blir anställd. Är det då kompetensen eller personen som gjort det under en lång tid som man anställer? Jag vill inte ha några permanenta grupper utan köra i projektform.

Hur skulle du vilja se att DIF var organiserat?
Det är en styrelsefråga på så sätt att vi vill se strukturen innan VD utser chefer. Den strukturen har vi tagit beslut på. Det kommer att finnas tre rutor under VD: Sporten, Marknad och Administration. Tricket blir sedan att måla in de olika verksamheterna i dessa rutor. Vart hamnar arrangemangsfrågor? Är det Marknad eller Sporten som skall ha dem? Det kan hamna i vilket område som helst. När man väl beslutat strukturen är det precis lika viktigt att man också går ner på detaljnivå. Var går gränserna, hur jobbar vi ihop för att det skall vara effektivt. Jag kan inte säga att det här är den strukturen som kommer att gälla om fem år. Jag tror mycket på att jobba oerhört strukturerat under åtminstone ett år. När man gör det har man en större möjlighet att utvärdera vad man gjort än om man har gör förändringar under tiden.

Vad ser du för fördelar och risker med en gemensam styrelse för föreningen och bolaget?
Risken med två olika styrelser är att man motarbetar varandra och att man får olika värderingar beroende på hur man tittar på verksamheten. Idag har vi breddverksamheten organiserad under föreningen och det är en del andra frågor än i elitverksamheten. Jag ser det inte bara som en risk utan är säker på att det smäller till slut. Det är för att det är så pass olika, det finns inga samordningsmöjligheter mellan två fristående styrelser. Det kan också vara problematiskt att ägaren är en föreningsstyrelse som dessutom tillsätter bolagsstyrelsen när bolaget omsätter 90 miljoner och föreningen 10-12 miljoner. Det kan då bli svårt att ha förståelse för vissa beslut som fattas av bolagsstyrelsen.

En risk med en gemensam styrelse är att elitverksamheten äter upp breddverksamheten. Man tar för lite hänsyn till breddverksamheten och då glömmer man bort vår bakgrund; varför bildades idrottsföreningar? Det var inte för att vinna Allsvenskan utan för att ge ungdomar chansen att idrotta och det är fortfarande vår huvuduppgift. Att vi satsar på elitlag har flera skäl. Ett skäl är marknadsföring så att vi drar till oss flera ungdomar. Ett annat skäl är talangutveckling. Har man ett elitlag så får man också den här skjutsen från bredden om man vill bli bättre och bättre och kanske hamnar i A-laget till slut. Ett tredje skäl är att med elitfotbollen så får man större kontaktnät med omvärlden och kan fånga upp bra ideer. Bredd och elit måste hänga ihop och det är en uppgift som bolagsstyrelsen måste ta till sig och inte glömma, man måste tänka på helheten. Något som jag upplevde väldigt positivt var Göran Arals genomgång av den nya strategin som han skissat upp för Djurgården. Den går hela vägen och är både elit- och breddinriktad. Från spel och lek i unga åldrar till vassare och vassare när barnen blir äldre och så måste det vara. När man är fjorton år börjar man fundera på om man vill satsa på fotbollen eller inte och då måste man få chansen till utveckling. Risken är att elitfotbollen som omsätter så mycket mer pengar och är mycket mer mediabevakad, får allt fokus och det måste vi tänka på.
Behöver vi kompetens för breddfotbollen i en ny styrelse?
Ja och breddfotbollen är någonting som jag också brinner för. Fram till årsmötet har jag tagit på mig själv att bevaka dessa frågor i bolagsstyrelsen. Sedan tycker jag att man behöver ha en person som brinner för breddfotbollen i den nya styrelsen.

Är en av riskerna med en sammanslagen styrelse att man inte når konsensus?
Ja, men då måste diskussionen fortsätta tills dess man är överens, kanske över ett antal styrelsemöten tills man är överens. Om vi människor klarar av att föra intelligenta diskussioner och släppa lite på de krav man har på samma sätt som man får igenom vissa krav så når man till slut konsensus och får ett bra styrelsearbete. Samtidigt som vi tar hänsyn både till breddfotbollen och till elitfotbollen.

Behöver vi fler anställda på kansliet?
Det behövs inte mer personal utan mindre personal, men kanske förändringar i vad folk gör.
Hur rekryteras anställda på kansliet och vilka kvaliteter bör man leta efter?
Jag kan inte veta hur det har rekryterats, men däremot har jag sett att man jobbat på ideell basis och sedan blir man anställd. I fortsättningen vill jag inte att man anställs för att man varit en bra supporter eller tidigare varit en duktig styrelsemedlem eller att man varit god vän med ordföranden eller något liknande. Utan att VD eller VD:s närmaste gör en ordentlig rekrytering utifrån kompetens. I kompetens så lägger jag in lika mycket social kompetens för att man kan vara jätte duktig men total omöjlig att samarbeta med. I en så pass liten organisation måste det vara bra stämning och man måste fungera tillsammans, det är viktigt.
Hur mäter man den kompetensen och vad är det för kriterier och vem sätter upp dessa kriterier?
Det måste den chefen göra. Om marknadschefen skall anställa en säljare är det upp till den chefen att göra den bedömningen men även där skall vi ha farfars principen så att marknadschefens val måste godkännas av VD. Detsamma gäller om VD vill anställa en ny marknadschef så måste styrelsen godkänna VD:ns val.

Att anställa Göran Aral, är det en VD eller styrelsefråga?
Godkännande från styrelsen. Alf i sin roll som VD utnämner honom och styrelsen godkänner valet.

Hur följs arbetet upp? Hur mäter man faktorer och vilka faktorer bör mätas?
Jag kan inte säga vad som använts hittills. Om man nu elakt säger att det just nu inte är en så himla god ordning i den nuvarande organisationen så kanske det inte har mätts speciellt mycket. Det viktigaste är att hålla utvecklingssamtal och att dessa genomförs på ett riktigt sätt. Det är det ena, det andra är att man mäter utifrån uppställda mål. Men då gäller det att ställa upp mål, vilket kanske inte gjorts på rätt sätt. Där har styrelsen ett ansvar att bestämma inriktningen, att tala om visioner, godkänna budgetar och bemanningsplaner, och organisationsstrukur. Sedan blir det VD:ns ansvar att ställa upp de målen.

Fungerar dialogen och arbetsfördelning mellan de föreningar och bolag som utgör Djurgårdens Fotboll idag?
Nej.

Om man ser på ekonomin, vad är din helhetssyn på ekonomin både på inkomstsidan och på utgiftsidan?
Nummer ett är att vi inte skall tro på att vi kan leva på spelarförsäljningar. Vi måste klara vår ekonomi på driften. Våra inkomster är uppdelade på ca 1/3 publikintäkter, 1/3 sponsorintäkter och 1/3 centrala avtal. De centrala avtalen kan vi inte påverka mycket kortsiktigt. Långsiktigt var Bosse Lundqvist en stor del till att man fick ett bättre tv-avtal som kommer att gynna oss i framtiden, men kortsiktigt kan man inte göra så mycket där. När det gäller samarbetspartners som det är roligare att kalla ”sponsorerna”, måste vi inse att det är slut med att ge pengar bara från hjärtat utan vi måste leverera en tjänst som är värt något. Det är inte så att ett företag är beredda att betala 10 000 kronor för en annons i DN och 100 000 om det är Djurgården som sätter ut den annonsen. Det finns inte på världskartan längre utan kunderna vill veta vad det är värt och det är vi beredda att betala för? Av det lilla jag har sett där så har vi gjort ett bra jobb. Man har ett bra gäng som jobbar med det, men vi kanske måste förstärka på något sätt. Om det blir tillfälliga resurser eller hur vi gör får vi se. Det är ju under en ganska kort tid som man säljer in de trettio miljonerna eller vad det nu kommer att hamna på.

Sedan har vi publiken och där finns det olika vägar att gå. En väg är att välja englandsspåret med sittplats och slips som gäller, men i ett större perspektiv så är vi ett för litet land och en för liten förening för att hitta 14000 ”slipsar” till att sitta stilla på Stadion. Så den vägen vi bör gå som jag också tror är en mycket roligare väg att gå, är att fortsätta med den blandade publik vi redan haft. Vi har missat en del när det gäller barnfamiljer och annat. Delvis beroende på säkerheten men det är också marknadsföring och priser som har betydelse. Det är klart att det är för mycket om det kostar 1 500 kronor för en familj med två barn att gå på fotboll. Vi kan nog göra mycket kring det.

Kan man minska utgifterna?
Utan att ha en chans att göra en analys har jag sett att det finns dubbelarbete mellan bredd- och elitverkasamhet. Varför skulle inte massör heltidsanställd av elitverksamheten som masserar 4 timmar om dagen, kunna massera 4 timmar åt breddverksamheten också. Jag förstår inte det. Det finns massvis med pengar att spara på effektivitet och genom att riva ner ett par statusmurar som inte skall finnas i en sådan här förening.

Hur kan DIF skaffa ett bra och starkt kassaflöde över tiden?
I längden måste vi äga vår anläggning. Jag ser ingen annan väg idag än att man måste ha kontroll över sin anläggning.Har vi råd med den kapitalkostnaden?Ja, det har vi. Men det är klart att det är en fråga om vad kostnaden blir. Om Stadion skulle kosta 4 miljarder så har vi inte råd med det. Utgångspunkten är att vi skall få en långtidshyra för en skälig peng och sedan bekosta ombyggnader själva. Billigare än så kan vi aldrig få en egen arena. Jag tror att det blir än väldigt billig kostnad att betala räntor och amorteringar för de lånen.
Då pratar vi inte ett helt nybygge?
Inte alls, utan vad vi pratar om när det gäller Stadion är att hästskon kommer att vara kvar och det man måste göra är att sätta in enskilda stolar. Sedan bygga om hela Fondläktaren där det kanske ingår kontor, hotell, hospitalityutrymmen och där får man plats med ganska mycket.
Men måste flytta ner planen för att få plats med mer säten?
Planen skall ner 1,5 – 2,5 meter så att man får en riktig gryta och så gå hela vägen ned. Det kommer att bli en av de bästa arenorna i världen. Jag tycker att det är fantastiskt att få en arena som är byggd 1912 som ända kommer att vara en riktig fotbollsgryta.
Titta på Elfsborg så gjorde de det väldigt kostnadseffektivt. Jag tror att arenan kostade 400 miljoner kronor totalt varav en stor del var sponsrad och det är ett av skälen till att Elfsborg har en av de bästa ekonomierna idag.

Hur ser du på att sälja ut delar av Djurgårdens Elitfotboll AB?
Vilket inflytande är man beredd att ge i gengäld?Det är inte en så lätt fråga. Det är ju ett sätt att få in kapital oavsett notering eller inte. Om någon skall sätta vädligt mycket pengar i ett aktiebolag, så utgår jag ifrån att de precis som samarbetspartners inte gör det av välvilja utan för att tjäna på det eller få inflytande. Man måste vara väldigt noga med vad man säljer och vilket inflytande men vill ge. Idag finns ju en gräns på hur mycket externa ägare får äga i ett idrottsaktiebolag. Den gränsen är idag 49 %. Den regeln kommer att ändras och troligtvis inom ett år. Då kan det bli som i England med en ägare. I min roll i Djurgårdens Fotbollsförening så måste inte det vara negativt. Det måste man utvärdera och se om det ger någonting som fotbollsklubb så kan det vara värt att göra. Men idag ser jag inte att det skulle ge något extra förutom lite pengar.

Men i min roll som ordförande Alliansföreningen ser jag att vi måste skriva om varumärkesavtalet med alla föreningar om 51%-regeln ändras. Det kommer att innebära att om en extern ägare går in och blir huvudägare så får de inte kontroll över varumärket. Om man skulle använda varumärket på fel sätt, skulle man kunna uteslutas och därmed förlora rätten till att använda varumärket. Det blir inte lätt att äga ett fotbollslag i Stockholm som inte längre får heta Djurgårdens IF.

Om det hade varit upp till dig att bestämma om regeln (51%-regeln), vad skulle du välja?
Det är inte heller en lätt fråga. Jag tror att jag skulle välja att göra som RF troligtvis kommer att göra, dvs. låta varje förbund avgöra det själva. Man kan inte säga att det ena eller det andra är rätt. Det är så olika förutsättningar för förbund och lag. Man kan leka med en situation där Djurgården Fotboll är på väg i konkurs. Det finns inga andra utvägar och så kommer en finansiär som är beredd att gå in under förutsättning att finansiären får 60 % som samtidigt är beredd att godkänna varumärkesavtal och driva vidare enligt godkända principer. Då finns valet att lägga ner eller driva vidare. Jag tror att de flesta skulle välja att föreningen skulle leva vidare.
Kan det vara farligt att förledas att tro att det finns en utväg om man skulle missköta ekonomin?
Jag tror aldrig att man tänker så utan att det är först när det uppstår ett behov efter kapital som man försöker hitta lösningar. Det är inte något som man planerar, dvs. att man kör med baktanken att det skall komma in någon med externt kapital. Det är inte lätt att hitta en finansiär, vem skulle vilja gå in i svensk fotboll? Vi kommer inte se en ryss komma in i svensk fotboll, vi finns inte ens med på Eurosport.

Sedan är det även en demokratisk fråga och en ekonomisk fråga. Om man tillåter att det finns en extern finansiär som äger mer än 50 % har man frikopplat föreningen. Föreningen kan rösta hur man vill utan att påverka bolaget. Där får man tänka till ordentligt. Jag tror att det svenska föreningslivets historia är ganska unik och fantastisk. Nu är det risk för att jag drar iväg, men när den amerikanska damligan i fotboll startade då gick man bara på pengar. Det fanns inga frivilliga utan alla fick betalt och man hade räknat på att det skulle hålla ekonomiskt. Det räckte dock att publiksnittet sjönk lite så fanns det inga pengar att betala med och då det inte fanns det inga ideella resurser att falla tillbaka på. Det fanns ingen förening i grunden där frivilliga var beredda att hjälpa till. Resultaten blev konkurs. Vi har en styrka i föreningslivet. Det finns många som är beredda att jobba för och hjälpa föreningen. Oavsett om det är via Järnkaminerna eller som frivillig på matcher, det är en styrka.

Hur tycker du Djurgården Fotboll står sig marknadsmässig/ sponsrorsmässigt jämfört med andra klubbar?
Jämfört med svenska klubbar står vi oss bra, men jämfört med klubbar i andra skandinaviska länder ligger vi långt efter.
Hur kan vi förbättra det?
Vi har ett problem i Sverige som kan vara ”jantelagen” eller någon sorts ”Mr Lagom”. Men på något sätt har man satt en nivå vad sponsring får kosta i Sverige. Samma företag betalar kanske en fjärdedel när de sponsrar ett lag i Sverige jämfört med Norge. Norska ligan är inte så mycket bättre än den svenska. Det är ungefär samma skrot och korn, men sponsorerna har koll på att det är billigare att sponsra i Sverige än i Norge. Något som vi kan göra och som vi till och med kan vara bland de tidigare föreningarna i Sverige att göra, är att söka internationella sponsorer så att vi får mer internationella nivåer på sponsringen. Det måste inte vara svenska sponsorer. Det är det ena, det andra är att det är oerhört farligt att leva på ett fåtal stora sponsorer. Det kommer att märkas än tydligare i en lågkonjunktur. Hela deras ekonomi riskerar att haverera om en eller två försvinner. Vi behöver en mix av små och stora sponsorer och vi har en bra mix idag. Som jag redan nämnt är det som vi saknar är en riktig stor sponsor.

Tror du att man genom att lösa arenafrågan ökar våra chanser till att öka intäkterna från större sponsorer?
Man skulle kunna sälja namnet om man vill, men det är inte säkert att man vill göra det. Vill vi att Stadion skall bli Handelsbankenarena? Men det är inte avgörande, däremot kan sponsorer/ partners nyttja de möjligheter som en arena bjuder på. De kan använda arenan till events både på matchdagar och vanliga dagar, till kunder, partners och anställda. Idag är Stockholm Stadion en av de mest ineffektiva arenorna som finns men den är charmig. Vi får ju inte in någonting utan har fått bygga tälten uppe på Fondläktaren. De är helt ok, men när det är kallt och regnigt så är det inte speciellt trevligt där uppe.

Vad är det viktigaste med arenafrågan för att lösningen skall vara bra för Djurgården? Är det att äga, driva eller hyra?
Det är inte att äga, men att kunna påverka. Vi har ett bra avtal redan idag, men vi måste själva kunna bestämma om ombyggnader och moderniseringar, ha kontroll över arenan.
Finns det några alternativ?
Det finns många alternativ. Vi kan spela vid Globen, på Nya Nationalarenan, hos BP eller på Kristineberg. På Kristinebergs IP skulle vi i alla fall få fullt. Vårt realla alternativ är och har alltid varit Stadion.
Var det inte ganska nära på Storängsbotten?
Jo men det var alltid under förutsättningen att vi inte fick röra Stadion. Vi fick inte byta ut stolar eller röra innerplanen. K-märkningen satte stopp för allt och svaret har alltid varit nej. Stadion har alltid varit vårt huvudalternativ.

Nu när Stadion är ett alternativ vilken kapacitet kommer en ombyggd arena ha?
Drygt 22 000 är tanken och det är vad fotbollen bedömt vara en bra storlek. Man säljer ut derbyn och vi kommer förhoppningsvis kunna ha ett snitt på uppemot 15.000–16 000 på vanliga matcher. Det vore fantastiskt kul.

Vilka möjligheter finns det att finansiera en ombyggnation av stadion?
Om förutsättningarna blir rätt, med långt hyresavtal och att man får disponera som vi vill med hänsyn till K-märkningen, så kan jag inte garantera, men dels kommer vi att ha lätt att prata med några större samarbetspartners som vill vara med. Dels har vi redan nu bra kontakt med byggbolag som vill komma in och inte gör det till fullt pris. Sedan är en sådan här anläggning lätt att belåna. Det finns en historik för att en sådan här typ av anläggning faktiskt genererar pengar. Och varför inte bilda ett supporterbolag som är med och finansierar arenan. Finansieringen ser jag inte som ett stort problem.

Vad är central av utformandet av den nya arenan?
Bort med löparbanorna!

Vad ser du som anledning till att det blev en sådan publikboom i slutet på 90-talet?
Det var mycket media som gjorde det. De sålde lösnummer genom att skriva om fotboll. Fotbollen blev nationalsporten i Sverige.
Varför tror du att det går ner nu?
Om vi tittar på hela Sverige så går det ner ganska lite, så det behöver inte vara någon markering från publiken. Men om man däremot tittar på storstadsklubbar så är nedgången närmare 20 % och det tror jag har mycket att göra med säkerhetsfrågor och skriverierna runt dessa frågor i media.

Vad tror du driver folk att gå på fotboll i Sverige?
Det finns nog olika grupper. Kärntruppen som går oavsett plats i tabellen och väder varav de flesta har säsongskort. Man planerar in hela säsongen i almanackan i ett år i förväg. En annan grupp är de som kanske inte har tid eller råd att gå på alla matcher. De tänker inte ens på säsongskort utan går kanske när de läser något om en match i en tidning och tar med några kompisar och går. Grupp tre är sponsorrelaterade åskådare som får fribiljetter från sponsorer. De kanske inte ens är Djurgårdare utan ser det som ett kul evanemang, en kul grej att gå på. Det händer kul saker under en fotbollsmatch. Många åskådare, kanske de flesta på en arena ser en match som en bra pjäs eller en bra konsert.

Vad är din inställning till pyroteknik?
Det är alltid en balansgång. När jag har varit på våra derbyn så ser man tifo som bildar texter eller mönster. Det ger mig gåshud och det är en fantastisk upplevelse. Det är fantastiskt när klacken sjunger och när klacken bollar elakheter fram och tillbaka med sektion F. Det kan ibland nästan vara större än matchen. Sedan tycker jag att det är jättehäftigt att se en bengal, men samtidigt kan jag förstå förbudet. Varför skall man göra något som riskerar att skada någon annan för att få en bättre stämning? Jag skulle önska att man kunde hitta ofarliga bengaler så att vi kan få uppleva stämning utan risken med brandskador.
Hur ser du på organiserad pyroteknik sanktionerad av brandmyndigheten?
Det är sådana saker som jag har tagit upp när vi diskuterar säkerhetsarbetet. Kan vi hitta former där man kanske kan samarbeta med Tifo-gruppen och göra häftiga grejer. Hur kan det vara ok för hockeyn att använda pyrotekning inomhus med raketer, eld och annat? Det är klart att vi skall ha samma sak på Stadion. Vi måste hitta formerna för det så att det är kul, oväntat, häftigt men samtidigt lagligt.

Din inställning till ståplats?
Ja tack!
Skall man ha ståplats på en egen arena och hur är det med att stå på sittplats?
Det här är diskussioner som förs inom fotbollsförbundet. Min inställning är att det skall finnas ståplats. Jag tycker att det fungerar bra på hockeyn med sittplatser men att klacken står på sin sektion. I Tyskland har man hittat bra lösningar med ståplatser som kan vara sittplats vid andra arrangemang. Det är ju klacken som skapar stor del av stämningen.

Hur ser du på den föreslagna "huliganlagen"?
Jag kan inte säga att jag kan den i princip, men idag har man ett problem med vem som tar ansvar för vad. Får en klubb stänga av en person och hur följer man upp det? Vad har man för grunder för att stänga av en person? Det skapar ett rättsosäkert läge att ha det som det varit. Jag tycker att det är bra att man lagstiftar och min inställning är att det är polisen och rättsväsendet som skall hantera lagbrott, inte en styrelse.

Ser du en risk med att fotbollssupportrar blir rättslösa?
Utan att jag kan detaljerna tycker inte jag att de är rättsäkert idag när polisen beslutar att skjutsa bort personer som man anser vara störande. Det är inte heller rättsäkert när en klubb beslutar om tillträdesförbud. På vilka grunder skall man besluta detta? När man har en lag så har man klarar regler för vad som gäller och det finns möjlighet att följa upp vad polisen beslutat. Så gör polisen fel så skall det följas upp, systemet måste lära sig själv. Idag får man väl häkta en person under ett dygn utan att ha bevis. Om det blir en lag så får inte polisen ingripa utan att det begås ett lagbrott.
Skall föreningen få gå över polisens beslut, t.ex. med Djurgårdsandan?
Det är något som man får ta upp med polisen efter att personen blivit avstängd. Har du blivit avstängd så är du avstängd till att börja med.

Hur ser du på relationen mellan DIF och supportrar idag?
Bra fråga. Supportrar? Vi är väl alla supportrar?
Alla som inte sitter med i styrelse och kansli.
Om vi gör en undersökning som alla medlemmar svarar på skulle säkert hälften fråga; vad bråkar ni om, sätt igång att värva för nästa säsong. Vad händer? Samtidigt tycker ett antal välinsatta supportrar att vi inte ha förtroende för alla inom organisationen och tycker att man skall rensa ut ordentligt. Sedan finns det säkerligen några som tycker att det är jättebra att man valt den här lösningen så att man vid årsmötet kan ta ett demokratiskt beslut. Jag blev intervjuad av Djurgårdare igår innan hockeymatchen, som vi vann, där upplevde jag att de var positivt inställde till hur vi vill arbeta fram till årsmötet.

Är vi säkra när vi går på fotboll?
Jag tror att inte att det gynnar oss när det första man ser vid ett derby är 150 säkerhetsvakter och ridande poliser. Det första intrycket blir då att detta är ett riskarrangemang, men inne på arenan tror jag inte att den känslan finns.

Vilken roll skall sportchef och tränare ha när det gäller spelsystem, värningar, träningsupplägg och ungdomsverksamhet?
Strategin, dvs. hur vi vill organisera spelet och spelsystem är något som sportchefen har ansvar för att ta fram förslag som sedan styrelsen godkänner. Det skiljer sig lite grand från andra beslut där sportchefen tar beslut som VD följer upp, men när det gäller spelsystem så är det lite som om Volvo skulle byta logga. Det är så starkt förknippat med varumärket och därför en strategisk fråga. Inom den strategin skall sportchefen ge tränarna i uppdrag att genomföra strategin och sedan skall det följas upp. Tränarna skall självklart få lägga upp sin egen träningsmetodik men de vet att det kommer att följas upp så att de följer det bestämda spelsystemet.
Värvningar faller det på sportchef, tränare eller styrelse?
Värvningar är sportchefen som ansvarar för. Till det så har man ett nätverk av spanare i Sverige och övriga världen. De jobbar på ideell basis. När det gäller kontrakt så vet jag ännu inte hur vi kommer att gå tillväga. Vi har inte värvat någon än, men det är en VD-fråga där han bör informera styrelsen.

Hur ser du på samarbeten med andra klubbar i Sverige och utomlands?
Jag vet inte syftet med samarbetet med utländska klubbar, men det kanske är som med samarbetet med andra svenska klubbar. Nämligen att vi vill kunna matcha talanger i andra klubbar för de kommer inte vara bland de sexton i Djurgården. Så därför är det viktigt med samarbetsklubbar. Pratar vi om klubbar som ligger längre ner i divisionerna så är det ju ännu yngre talanger som vi vill matcha. Jag tror också att det är viktigt att ha samarbeten för att man får ett annat pespektiv. Annars är det lätt att Djurgården som framgångsrik förening inte är så ödmjuk som man skall vara. Det är lärorikt att se hur Vasalund kämpar sig fram. Samarbeten är bra så länge man inte tror för mycket på det.

Samarbeten med andra DIF-sektioner?
Det är en av huvuduppgifterna som jag har tagit på mig men som vi inte pratar om direkt. Vi har mycket att samarbeta om. Framförallt med hockeyn men även med damfotbollen. När vi delade upp föreningarna så var det väldigt mycket bråk mellan de olika föreningarna. Ena året gick hockeyn bra och fick dela med sig till t.ex. fotbollen. Nästa år kunde det vara tvärtom och det gnälldes mycket i huvudstyrelsen. När vi gjorde delningen så var det viktigt att alla fick jobba självständigt och idag har vi kommit till att alla föreningar har sina egna identiteter. Man lever på sina egna vilkor och är inte beroende av någon annan. Idag är det därför läge att prata om samarbeten för då kommer man in som jämbördiga parter. De små föreningarna samarbetar redan.

Ser du möjligheter med ytterligare samarbeten med näringsliv och andra föreningar?
Både fotbollen och hockeyn har ju sina samarbetspartners. Men låt oss spåna kring att vi skulle hitta samarbetspartners som vill jobba med hockeyn, herr- och damfotboll, då pratar vi om över 60 events under hela året så skulle ett sådant samarbete kanske vara värt mycket mer än enskilda avtal.

Vad står Djurgården för enligt dig?
Det är en fantastisk traditionsrik förening med många gamla fina Djurgårdare som genom åren spridit goda värderingar. Jag tänker alltid på väldigt många ungdomar, jag vet inte om ni har varit ute på Kaknäs under Djurgårdsdagarna där det är så många unga Djurgårdare som dyker upp i mössor, tröjor och andra Djurgårdsatteraljer som de fått. Det föder ett ansvar att vi måste stå upp för de värderingar som vi har. Där har vi i Alliansföreningen skrivit ut de värderingarna. Det är lätt att man säger att man har värderingar men aldrig utrycker vad det för värderingarna. De kan man läsa på difalliansen.se

Hur lever vi upp till våra värderingar idag?
Det är olika och problemet kan vara att man fångas av hetsen kring verksamheten och tar beslut som inte är förenliga med våra värderingar. Det blir kortsiktiga beslut. Man måste ha en vision och visionen måste vara att följa våra värderingar. Under den visionen måste man sätta upp mål och sedan följa upp dessa mål. Där har kanske inte fungerat fullt ut, men det är dit vi måste nå.

Hur tycker du Djurgårdsandan fungerar?
Jag vet för lite men har hört både positiva och negativa saker om Djurgårdsandan. Det positiva är Drive-in-fotboll och att man hjälper unga människor som hamnat snett. Det som jag inte tycker om är att den introducerades på fel sätt. När jag fick höra om den tyckte jag att det var en kanonidé som passar perfekt med våra värderingar och vårt sätt att jobba. Verkligheten blev sedan att Djurgårdsandan borde heta fotbollsandan, för det inte är någon annan förening som är delaktig. Det är fel och det har jag redan sagt till styrelsen, utan Djurgårdsandan skall vara för hela Djurgårdens IF, alla föreningar.

Informationsflödet, hur kan det förbättras?
Det finns en del att göra men det kan förbättras på alla plan. Men om man tror att vår verksamhet handlar om att ta snabba beslut som genomförs så tror man fel. Utan det måste vara en planerad verksamhet, man måste veta vad man gör, man måste ha en långsiktig plan som kommuniceras ut den. Det finns flera intressenter i en verksamhet. Vi har anställda, kunder, omvärld, och media. Det finns många intressenter och man måste se till att alla är med. Vi har mycket att jobba med där. Om man är för dålig med att komma ut med inforamtion så är risken stor att man kommer i efterhand och inte blir proaktiv utan blir reaktiv. Vi måste följa vår kommunikationsplan. När det väl börjar bli lite lugnare och alla är informerade på kansliet så skall vi titta på hur man skall kommunicera framöver. Min ledstjärna är styrelsen inte går ut med information på hemsidan utan att det är VD:n som även är ansvarig utgivare gör det. Styrelsen kan be VD att gå ut med information.

Hur tillgodoser Djurgårdens medlemmars intressen i SEF och SvFF?
Ingenting, SEF är en sammanslutning som skall främja elitklubbarnas sportsliga och ekonomiska utveckling och det är det SEF gör. Det tittar enbart på publikfrågor som en intäktsfråga. De har inget ansvar för supporterkultur och annat.

Bör SEF ha det?
Nej, det tycker jag inte. Supportrarna har egna sammanslutningar och intresseföreningar som också kunde ha en plats i SvFF. SEF har ingen officell plats i SvFF utan att det är föreningarna som är medlemmar. Man gick ihop för att få en gemensam talan i SvFF. Jag tycker att Djurgården får sin röst sagd i SEF.

Vad är vi bäst på just nu?
Vi har ett otroligt fint rykte som inte har förstörts. Detta även om vi som ser det från nära håll tycker att det är eländigt. Både på Europanivå och framförallt på Sverigenivå så är Djurgården aktad som förening.
Vad kan vi förbättra?
Överallt, genom hela organisationen. Det har blivit många små öar som segler iväg. Varje liten grupp bestämmer sitt utan att alltid se till helheten. Vi måste få ihop det till en förening som känns som en helhet så att man slipper bekymra sig om hur besluten tas. Då kommer det att fungera igen, även sportsligt så blir vi bättre än tolva!

Vad tycker vi om gnaget?
Jag tycker synd om gnaget, de har ett helvete men annars kan de spela på en grusplan nära oss.

Har du något att tillägga?
När jag blev tillfrågad att komma med i styrelsen kändes det tungt och det fanns mycket att göra men ju mer jag kommer in i det här desto bättre känns det och min magkänsla säger att kommer att bli bra! En fråga man kan fundera på är hur man ska hitta fler former än årsmötet för att låta medlemmar komma till tals.

Här kan du läsa en (lite) längre version av denna intervju (PDF).

Informations- och årsmöte

2009-02-07T12:27:00.001+01:00

Från DIF.se:

Den 16 februari håller Djurgården Fotboll sitt årliga informationsmöte för medlemmar. Mötet startar klockan 18.00 och kommer som vanligt att hållas i Torben Grut-salen på Stockholms Stadion. På mötet presenteras information om Djurgården Fotboll, med tyngdpunkt på det sportsliga. A-laget finns som vanligt på plats och presenteras.

Den 10 mars med start klockan 18.00 håller Djurgårdens Fotboll IF sitt årsmöte. I god tid innan mötet kommer valberedningens förslag till styrelse att presenteras på dif.se. Motioner till årsmötet ska vara styrelsen tillhanda senast tre veckor innan mötet, det vill säga den 17 februari.

Alla medlemmar i Djurgården Fotboll hälsas välkomna till dessa möten!

Intervju: Alf Johansson

2009-02-04T15:46:00.004+01:00

DIF-initiativet började sitt arbete med att intervjua DEFAB:s VD Alf Johansson. Detta för att få en bättre bild av organisationen och för att han i sin roll har en relativt nära kontakt med styrelseledamöterna och kunde ge sin bild av styrelsearbetet i DIF.

Namn: Alf Johansson
Ålder: 52 år
Befattning: VD i DEFAB och DFAB samt styrelseledamot i försäljningsbolaget och säkerhetsbolaget.
Civilt yrke: Utbildad civilekonom. Arbetade tidigare som VD och koncernchef för Proffice.
Sportslig bakgrund: Spelat fotboll i division 3 men har också haft förtroendeuppdrag och varit verksam inom handboll och hockey. Har fem idrottande barn.
Relation till DIF: Var med redan på Råsunda 1964 och 1966. Har suttit i styrelsen för elitbolaget.
År som VD: Två

Kan du berätta om vad du har för akademisk, yrkesmässig och sportslig bakgrund, men också vad du har för bakgrund eller relation till Djurgården?
Jag var med redan på Råsunda 1964 och 1966. Det var på den tiden man inte behövde sortera ut Djurgården och Aik, utan vi stod på samma läktare och gick tillsammans på matcherna. Efter att ha arbetat med bokslut och budget på Svenska Spel, var jag i konsultbranschen i 7-8 år där jag företrädelsevis jobbade som redovisnings-/ekonomichef och med management to hire. Sedan började jag jobba med informationssystem och ekonomisystem. Kom in på IT-branschen och ramlade där in på Siemenskoncernen. Sedan kom jag in i bemanningsbranschen som VD och koncernchef för Proffice i nio år. Sedan kom jag hit till Djurgården. Jag har varit här nu i snart två år. Är ansvarig för elitfotbollen och nu sedan snart två månader jobbar jag med att se om det går att skapa en enda organisation av DIF Fotboll.

Hur gick det till när du hamnade i styrelsen?
Jag fick en förfrågan av valberedningen att sitta i styrelsen för Elitbolaget under 2006. Efter ett år lämnade jag styrelsen och blev operativt ansvarig istället.

Vad fick dig att tacka ja?
Det som drev mig till att tacka ja var att jag såg det här lite grann som något av ett drömjobb, där man får kombinera ett väldigt starkt intresse för någonting med ett arbete där man förhoppningsvis har möjlighet att bidra med den erfarenhet man skaffat sig genom åren där jag varit med om att jobba mycket med att bygga och strukturera.

Vad innebär din roll nu?
Min roll i DIF, så som den ser ut nu, är att vara ansvarig för det som ligger inom ramen för DEFAB och Försäljning. Den verksamhet som bedrivs där är jag ytterst ansvarig för. Jag leder den verksamheten genom att leda och följa upp det som sker. Det är ju dels den administrativa delen - personal, ekonomi, it och juridik som på vilket företag som helst. Sedan har vi den sportsliga delen som handlar om a-laget och elitungdomslaget. I försäljningsbolaget är min roll mer att leda verksamheten utifrån att det finns en chef, men på ungefär samma sätt som jag leder sporten eller ungdomsverksamheten så har ju vi möten där vi följer upp, tittar på våra planer, kollar att vi är på väg åt rätt håll och korrigerar om det behövs. Så där handlar det mycket om att följa upp att det vi kommit överens om blir gjort. Sedan har jag ju en stor roll i arbetet utåt på olika evenemang med sponsorer, eller möten med UEFA, SvFF, SEF och andra intresseorganisationer där jag sitter som representant.

Fram till idag har Bo L haft en väldigt stark roll. Har ni bestämt så?
Bosse har ju haft mitt jobb utan att det har funnits någon på den stolen där jag sitter nu. Han var ju i princip operativ ordförande i åtta år. Han var ansiktet utåt och chef över alla som fanns här. Det har inte funnits något uttalat om vem som uttalar sig i vilka frågor utan det har varit naturligt att jag har tagit över fler och fler frågor, och efter ett tag har vi väl fått en naturlig uppdelning i vad styrelsen och vad jag uttalar mig i. I takt med att vi får en tydligare och mer klar struktur tror jag också att vi får en klarare uppdelning.

Vilka på kansliet har du regelbunden kontakt med?
Jag har kontakt med Jenny på försäljningen dagligen. Även om vi ska ha veckomöten och så, så sker ju mycket när man ses. Jag har också mycket kontakt med Henrik Berggren som är administrativt ansvarig och jobbar med ekonomi. Sitter ju också här med Bosse Andersson. De som är här på kansliet träffar och pratar jag med i stort sett varje dag. Sedan har jag haft en tydligare struktur vad det gäller Kaknäs. Då har vi kört möten, ibland regelbundna månadsmöten, med den sportsliga organisationen. Medicin, rehab, allihop.

Om vi vänder på det. Vilka kontakter har du med styrelsen?
Jag är ju ansvarig VD också i riskkapitalbolaget, så jag ansvarar ju inför dem och DEFAB. I DEFAB har vi haft styrelsemöten en gång i månaden då jag varit föredragande i frågorna som rör ekonomi, det sportsliga, försäljning och arenan. Ibland tar jag med en medarbetare som vi adjungerar in. Ibland Henrik, ibland Jenny. Sedan är det så att jag föredrar och styrelsen fattar beslut. Sedan finns det ibland saker som man måste avhandla, och då tar man ju det direkt med ordföranden. Just vad det gäller spelarförvärv och försäljningar.

Fungerar samarbetet inom organisationen tillfredsställande?
Ja. Men det kan bli mycket bättre. Det beror lite på hur du menar, men det är inte optimalt att ha en verksamhet uppdelad på fyra eller fem olika delar. Inom exempelvis elitfotboll fungerar det, men kanske inte hundraprocentigt mot försäljningsbolaget. Det fanns en önskan att vi skulle ha en tydlig uppdelning, och det var säkert så, men idag kan samma funktion finnas på flera olika ställen. Det ska vi försöka bygga ihop nu.

Vad är din största framgång?
Jag tycker att när det gäller den sportsliga verksamheten så har vi skapat en bra struktur med ett regelverk över vad som ska göras. Det finns en klar och tydlig ram. Vi följer upp saker och ting. Vi har en enighet i hur vi följer upp våra fysiska tester. Det är inte som när jag frågade hur det såg ut 2003 och 2004, och fick svaret att det fanns nog i en pärm som tränarna tog med sig. Och där har vi gått framåt. Vi har också strukturerat upp hur vi följer upp och hur vi kartlägger motståndare. Sedan kanske det inte har fått fullt genomslag under året, men det där har jag bidragit mycket med.

Finns det något du är missnöjd med?
Det som varit mindre roligt, eller tråkigt, är ju under det här året främst i samband med derbyna som har varit väldigt besvärande för oss. Det är ingen tvekan om det. Det rev upp stora och djupa sår då, i många delar av vår verksamhet. Där har vi en utmaning inför säsongen, att hantera de här frågorna och få bort dem från agendan. Vi måste få en helt annan atmosfär på fotbollen. Jag beskrev tidigare hur det var förr, jämfört med idag. Det kan kännas hotfullt idag att gå på fotboll och vi måste fråga oss varför det är så? Tre dagar senare kan man gå på en konsert, med samma människor och samma vakter, men en helt annan stämning. När du kommer till Råsunda idag möts du av 250 poliser, sicksackar fram till arenan och får stå och bli visiterad. Det måste vi ju göra någonting åt. Alla måste känna sig välkomna och vi måste få bort den här kampen man kan uppleva mellan olika falanger och med vakterna. Jag tycker polisen här attitydmässigt har ändrat sig här en del jämfört med när jag började. Då var man mycket mer batonginriktad och idag är man mer lösningsinriktad och fokuserar på att hitta klimat som kan vara en lösning.

Hur har de problemen påverkat er i organisationen?
Efter derbyt så tillsatte man ganska snabbt en enmansutredare. Väldigt många här inne är ju engagerade i matcharrangemangen. De största intäkterna vi har kommer från arenan och kringarrangemangen, och när något sådant här händer blir ju alla involverade.

Hur har stämningen varit? Har det varit raka spår?
Så är det ju inte och det finns ju inte heller en lösning. Det beror nog på vad man har för bakgrund. Är du från supporterleden och 22 år eller är du en gammal gubbe som jag? Det gör ju att man har lite olika syn och det är väldigt nyttigt. Det ska vara högt i tak och så ska man bestämma någonting, och sedan ska ju alla ställa sig bakom det man har bestämt. När ett beslut är taget så måste ju alla arbeta i den riktningen. Alla har rätten att få förklaringen och ha sina åsikter, men sedan måste man gå vidare.

Hur ser du på din roll som VD? Har den varit så som du velat?
Det har kanske varit mer operativt än vad jag trodde. Det kanske beror på att jag åren innan jag kom hit inte jobbade så operativt. Jag var mer ett ansikte utåt som jobbade med att köpa ett dotterföretag, träffa investerare, träffa finansanalytiker, jobbade i branschföreningen och så vidare. När bolaget var mindre var min roll mer operativ, men sedan växte vi från 3 till 70 kontor. Jag hade kanske inte riktigt bilden klar för mig, men ska man vara chef här så måste man vara med och jobba med alla typer av frågor.
Du kommer längre ner i organisationen?
Jag blir nästan parallell med väldigt många, som Henrik, Marie och Bosse.

Fick du mindre långsiktigt strategiskt ansvar än vad du trodde?
Ja, det kan man väl säga. Jag kanske inte hade tänkt så mycket på det, utan var mest inställd på att det skulle fortsätta som jag var van. Nu finns det inte längre någon som gör saker åt mig. Tidigare fanns det stabsorganisationer.
Du får mer order än vad du får ge order åt andra?
Du blir mer en del av helheten.

Har du haft den självständighet du velat ha det förtroendet från styrelsen?
Ja, det tycker jag. Det kanske tog lite tid, eftersom de tidigare varit operativa. Jag inbillade mig ju inte att de skulle helt klippa och lämna allt operativt arbete. Försäljningsbolaget var väl enklare än elitbolaget, eftersom de senare haft sina tidigare ansvarsområden och ett operativt ansvar. Sedan finns det alltid frågor som ligger kvar och man kommer överens om.

Ska en styrelseledamot ha en personlig profil eller bara agera med en gemensam röst?
Det ska inte fungera annorlunda mot hur det fungerar i ett aktiebolag. Då brukar man ju ha ganska grundliga presentationer av de föreslagna kandidaterna och alternativen. Bakgrund, åsikter med mera. Vad jag förstår på valberedningen verkar de vilja komma ut tidigare med sitt förslag för att göra det möjligt för medlemmarna att sätta sig in i kandidaterna. Man ska inte hamna i en situation där man reserverar sig, utan då måste man fortsätta.

Får man uttrycka en annan åsikt än styrelsens?
I styrelserummet får man självklart uttrycka sina åsikter. Men det är viktigt att man står enande bakom de beslut som fattas.

Vilken kompetens bör finnas i styrelsen?
Det är ju ett företag, så det är en nödvändighet att det finns kompetens som vet hur man leder och bedriver en verksamhet. Det måste finnas finansiell kompetens och man ska ha koll på flödena. Någon ska ha koll på resultat och balansräkningar och ställa rätt frågor till de anställda. Sedan ska man ju ha kompetens inom det sportsliga. Vår kärnverksamhet är fotbollen, allt annat är stödjande. Utan undantag. Sedan är det bra om det finns de som är mer försäljnings- och marknadsinriktade. Som driver frågor om hur vi skärper upp våra evenemang. Sedan är ju politisk kompetens och erfarenhet väldigt mycket värt, särskilt när vi har frågor som arenafrågan.

Skulle man kunna arbeta med utskott?
Ja, det skulle man kunna tänka sig att göra. Jag vet inte om vi behöver göra det nu när verksamheten är förhållandevis liten. I stora verksamheter är det kanske viktigare, men vi har en rätt liten verksamhet. Det viktiga är att man har nyckelkompetensen i styrelsen. Informella grupper bildas ju ändå. Men visst pratas det om kommittéer ibland.

Ska Djurgården ha en eller flera styrelser?
Jag tycker det är väldigt bra det man har kommit ut från valberedningens sida och sagt att ambitionen från nästa årsmöte är att ha en styrelse. Då har man ett styrelsemöte där allting beslutas.

Hur ser din framtida vision av Djurgården ut, sportsligt och organisatoriskt?
Jag har ju en ambition att Djurgården ska gå lite mer emot England i den bemärkelsen att det är några 3-4 lag som prenumererar på topplatserna. Vi ska ha de resurserna som gör att vi år efter år är där uppe, och genom spel i Europa etablerar oss på en högre rankingnivå än vad vi är idag. För att det ska ske krävs det en del saker, och det absolut viktigaste är en arena. Utan den tror jag inte det är möjligt att lyckas med den visionen. Har inte vi det, kommer vår plats tas av något annat lag i en stor stad. Stockholm, Göteborg, Malmö eller Helsingborg. Malmö är väl de som ligger längst fram i pipen. Man måste inte nödvändigtvis äga arenan, men förfoga över den. Man ska ha rättigheterna till sitt eget arrangemang och en arena som är renodlad att spela fotboll på. Då kan du få dit publik i tillräcklig omfattning och skapa evenemang som lockar företag att satsa pengar i din verksamhet. När vi idag har en kund som vill bjuda 300 kunder på fotboll, middag och lite annat, kan vi tyvärr bara göra det under våra hemmamatcher på Råsunda. De tält vi har nu idag är jättebra, men det är en otrolig skillnad mot att ha en restaurang och VIP-lounger. Vi har minikaniner, hoppborgar, ansiktsmålning och annat men vi måste ha en arena för att kunna konkurrera.

Alternativet är en ganska mörk framtid?
Ja, det tror jag. Att vara hyresgäst i något gigantiskt komplex i en annan kommun, det innebär som hockeyn märkt av att man får betala stora summor för att vara i arenan utan att få ut något av den försäljning som sker. Ändå har Globen gått med ett gigantiskt underskott under alla år. Idag får man ju i alla fall hälften av vinsten vid försäljningen. För 20 år sedan och du var ung och lovande hockeyspelare i Stockholm, då hoppades du ju på att få komma till oss. Idag hoppas de att Linköping eller Örnsköldsvik ska ringa. Det är de som har resurserna och arenan. Modo omsätter 30-35 % mer än oss och tjänade tre gånger så mycket ifjol.

Vad har du för visioner för kansliet eller de som jobbar för Djurgården idag?
Det är väl såhär att det finns en väldig massa duktiga medarbetare i Djurgården. Många har jobbat länge och har en enorm erfarenhet. Det är också så att det finns begränsningar i vad vi kan åstadkomma och det handlar väldigt mycket om sådant som arenan. Till slut kan man inte hitta på så väldigt mycket mer. Det går förstås att göra mer, men det finns en begränsning i hur mycket man kan öka intäkterna.
Vi kommer aldrig att kunna köpa tillbaka spelarna från utlandet. Därför måste vi fokusera på att ta fram nya spelare och genom Europaspel lyckas hålla kvar dem ett eller ett par år extra i klubben. Cuperna är skyltfönstret och det är det som bra spelar lockas av.

Avgörande frågor för ekonomin, utöver arenafrågan?
Det hänger ju väldigt mycket ihop med arenan. Det finns inte så många sätt att skapa intäkter, utöver det vi gör vid arrangemangen. Det är ju en skillnad mot utlandet, där majoriteten av intäkterna kommer från TV-avtal. Där har vi gjort framsteg i Sverige, och det kan säkert bli ännu lite bättre, men det kommer aldrig att bli som i vissa länder utomlands. Och som sagt var ligger det en del i nya medier.

Hur har arbetet med arenafrågan skötts?
Jag har ju egentligen bara inblick i det de senaste ett och ett och ett halvt åren så det blir ju lite av att recensera mig själv. Det jag har varit med om det är ju att följa upp det löfte som alliansen gick till val på. Sedan går det ju inte över en natt i politiken och man måste lägga ner väldigt mycket kraft på att det ska bli någonting. Om det går väldigt lång tid in på en mandatperiod, då kan man börja bli väldigt orolig. Jag har ju lagt ner en hel del tid på arenafrågan och jobbat väldigt mycket mot tjänstemännen som handlagt det här. De två personerna har jag jobbat oerhört nära och tätt. Jag vill ju tro att man kommer att stå för det här löftet tills motsatsen är bevisad.

Kunde man ha använt opinionen och kört en mer aggressiv stil?
Ja, men jag tror att man har valt rätt strategi. Politikerna är medvetna om den här opinionen ändå och att det är en viktig fråga för väldigt många människor. Många gör sig också hörda på privat initiativ, i en större utsträckning än nästan alla andra frågor. Men behövs det, så kan man väl köra en mer konfrontativ strategi.

Varför har det varit så lite information?
Ja, men det är ju ett billigt svar att gömma sig bakom. Vi brände oss väl lite granna, både vi och politikerna. Vi låg väldigt långt fram och staden investerade en halv miljon i att utreda möjligheterna att bygga i Storängsbotten. Tror det fanns 27 möten med Djurgårdsförvaltningen och tennisförbundet med flera, och sedan fem över tolv så föll det. Politikerna sade då att nästa gång vi kommer ut så måste det vara en stor sannolikhet att det faktiskt blir av. Annars tappar vi totalt i förtroende och anseende.
Stadion har funnits som spår hela tiden och vi har fått beskedet att det är omöjligt. När jag började var det också vad man sade. ”Glöm det! Ni får inte röra en sten. Ägna ingen kraft åt det.” Och det var dött till några politiker ändå tog tag i det där. Jag har inte haft någon riktigt insyn i det.

Går det att bygga om Stadion?
Ja, det tror jag, om vi får ändra det som krävs. Självklart kan man få allt precis som man vill om man bygger en arena från scratch, medan Stadion dras med vissa begränsningar. Om vi hittar en lösning tror jag att vi kommer att få göra lite vad vi vill på insidan av arenan. Friidrotten måste bygga om arenan om de ska klara alla sina krav och vi måste också göra det. Får ingen bygga om, då blir det till slut ett museum. 2014 måste arenan vara UEFA-anpassad och 2012 ska planerna vara presenterade. Idag får vi dispens ett år i taget, men nu ska arbetet påbörjas från fritidsförvaltningen med plantäckning och planvärme så vi ska få längre dispenser.

Marknadsföringen, kan den förbättras?
Svar ja. Det är något jag hoppas vi ska bli betydligt bättre på nästa år. Jag tror också det är en nödvändighet att vi fokuserar mycket mer på det. Jag tror faktiskt att vi har blivit lite bortskämda med att ha en produkt som nästan sålt sig själv till publiken. Sedan tycker jag att vi gör ett väldigt gediget jobb i vårt försäljningsbolag med att sälja oss till sponsorer och företag, även om man förstås alltid kan bli bättre. Men arbetet mot publiken har media tagit hand om, och då har det varit främmande att lägga pengar på att marknadsföra sig. Nu har dock publiksnittet fallit och det måste man ju möta med ett antal aktiviteter och åtgärder. Där är vi igång, men det tar ett tag innan saker får genomslag. Jag tror inte man behöver satsa jättemycket pengar, men man måste planlägga det här och bli duktigare på att se varje match som ett enskilt arrangemang som kräver olika former av åtgärder. Vi kan lära mycket av både hockeyn och Göteborg. Det är alltid 11 000 i Skandinavium, oavsett om de ska bussas in. I den planläggning vi håller på med nu så är det här en väldigt viktig fråga.

Vad lockar folk till fotbollen?
Jag tror att det mycket är gemenskapen. Att dela ett intresse med ett antal personer, dela någon form av böjelse. Atmosfären. Stämningen. Sedan så finns det ju en kärna också av mer troende Djurgårdare som alltid är där. Den har ju byggts upp under senare tid. Det har varit väldigt mycket upp och ner, det kändes ett tag som man kände alla när det var 1 600 personer på stadion i norrettan.

Vad behöver förändras i den sportsliga organisation?
Jag tror man ska jobba vidare på ett spår där man försöker att skapa en mycket tydligare röd tråd där man har en mycket klar och tydlig sportslig strategi. Det är då av yttersta vikt att man satsar väldigt mycket på att få fram egna fotbollsspelare. Det var någon som sade att den siste allsvenska fotbollsspelaren från Östermalm är redan född. Jag tror inte vi ska vara naiva och tro att våra spelare föds i klubben, men det viktiga är kanske att man kommer till Djurgården innan man fyller 19 år. Målet är förstås att vi ska bygga upp en stabil verksamhet som försörjer a-laget till en viss del. Nu är det Hellqvist, förut var det Amoah. Det vore kul om man kunde nämna en 5-7 personer. Det ser lite bättre ut, med fler spelare, i ungdomslandslagen.

Är det så att man försöker hitta tillbaks till en röd tråd?
Ja, men jag tror också att det är lite mytomspunnet. Man ville nog gärna framhäva att det var den här ”manualen” och den röda tråden som gav alla framgångar. Det var säkert en del av orsaken, men det mesta skapades av att vi hade ett väldigt talangfullt fotbollslag dit lovande unga spelare ville söka sig. Sedan fanns det säkert en struktur som var tydlig och klar, som man successivt tappade bort under resan. Det man inte hade då heller var ju att man inte ha en tråd för den totala fotbollsverksamheten och det är ju det vi ska skapa nu.

Resurserna är kanske bättre idag?
Nej, jag tror inte det. Djurgården var väldigt tidigt ute att skapa struktur med ett riskkapitalbolag, vilket gav möjlighet att plocka spelare som var på väg till andra ställen. Nu har vi fått ett glapp till Danmark och Norge. Marknaden är idag mycket mer agentintensiv. Ibland träffar man spelare som har fyra agenter med olika geografiska områden.

Vad kommer Göran Arals roll att bli?
Han är idag ansvarig för ungdomselitsatsningen. Han är också ansvarig för att ta fram en sportslig strategi från knatte- till a-lag. I det arbetet ingår också att fastställa vilken spelidé man ska ha, kravprofiler på spelare och tränare. Då pratar vi inte bara a-laget, utan att vi måste fostra 15-åringar på samma sätt.

Finns det en klar värvningsstrategi?
Det tittar vi ju på som en del av den här stora sportsliga strategin. Det finns förstås en strategi idag, men det fungerar framför allt så att tränarna talar om vilket behov som finns och sedan sätter man igång och tittar och tar fram en lista.

Man försöker väl hitta en balans i ett lag där ett visst antal spelare ska ha spetskompetens, ett antal spelare som har potentialen och ett antal spelare av god allsvensk klass. Man måste också titta på åldersstrukturen. Har man bara fantastiskt bra 23-åringar så är det en uppenbar risk att alla plötsligt försvinner. Det är viktigt med en balans där. Där har också styrelsen en roll i att hålla koll.

Hur tycker du att relationen mellan dig, styrelsen och resten av organisationen är gentemot supportrarna?
Allt kan ju alltid bli bättre, det är ju självklart. Jag tycker vi har en bra dialog med Järnkaminerna, men självklart kan vi tillsammans skapa en hel del på de områden vi diskuterat idag. Men vi jobbar ju många gånger idag tätt och intensivt tillsammans och det finns många i vår organisation som har en tät och nära kontakt. Sedan kanske vi från mitt håll och styrelsen kan bli bättre, men det där tror jag kommer att komma. Det har bildats en supporterallians och SEF har utsett tre personer som ska hålla en dialog med alliansen. Utan supportrar har vi ingen verksamhet.

Varför har det inte varit mer information utåt och varför har inte supportrar integrerats mer i verksamheten?
Svårt att svara på. Det gäller väl att hitta en bra balans där så att verksamheten lever sitt liv och supportrarna lever sitt liv, samtidigt som de ibland integreras eller att de samverkar. Men samtidigt som vi kan bli mycket bättre på att hitta formerna för att involvera supportrar i arbetet, så tar det väldigt mycket kraft och resurser så det krävs därför att det också blir någonting av det. Det finns ju inga andra företag som har så många individer som är beredda att hjälpa till utan betalning.

Har du någon konkret idé på vad supportrar kan hjälpa till med?
Marknadsföring och publikrekrytering. De kan säkert hjälpa oss med hur vår produkt kan utvecklas. Det är ju bra att prata med kunderna.
Ni har kontakt med Järnkaminerna, men i övrigt är det skralt?
Det är ju den officiella supporterorganisation som vi har kontakt med. Det senaste halvåret har JK börjat delta i förmöten innan matcher, och vi har skapat en dialog mellan JK och polisen. Det är bra.

Vad står Djurgården för, för dig?
Vi har ju ett policydokument som man måste fylla med någonting. Vi är en öppen förening, en förening där man känner närhet, som skapar engagemang och som är trovärdiga. Men det vill man ju skapa någonting av, med en öppen förening som är väldigt nära publiken och lever i symbios med kunderna. Vi gör en del där, men vi är inte där och det är väl en vision. Det får aldrig bli vi och dom.

Är det något som diskuteras? Går det åt rätt håll?
Jag vill ju hoppas och tror det. Det är definitivt något som diskuteras och framtiden kommer att ta oss dit. Jag tror också det är en nödvändighet om vi ska bli framgångsrika. Det här är fotboll, alla vill känna någon form av delaktighet. Här tror jag att den nya tekniken kommer att hjälpa till att skapa närhet med supportrar också. Är du medlem i DIF så ska du åtminstone veta allt som händer 30 minuter innan det står i tidningarna. Där finns jättemycket att göra!

Finns det några problem eller nackdelar med det stora engagemanget?
Nej, jag ser inga problem i ett stort engagemang. Det kan bara vara fördelar. Det gör ju förstås att det är väldigt många som har åsikter om hur saker och ting ska skötas, men det är väl jättebra.

Informationsflödet
Jag tror det kan förbättras genom att vi faktiskt får tillgång till fler och fler sätt får möjlighet att sprida informationen. Där tror jag det finns mycket att göra tillsammans med hockeyn också. Vi kan investera tillsammans i teknik och bygga upp gemensamma strukturer. Har vi en studio, så ska den vara mobil och vara på Hovet halva året och Stadion halva året. Vad det gäller nerifrån och upp måste vi i så fall hitta former för hur det ska bedrivas. Det känns som det är väldigt personrelaterat idag, men att det saknas en struktur. Det kanske behövs en ”manual” där också.

Får vi det gehör vi ska ha i SEF och SvFF?
Jag har svårt att uttala mig när det gäller SvFF för jag har för lite kunskap och insikt hur förbundet driver sin verksamhet. Där är det ju väldigt mycket med alla distrikt och olika verksamheter. När det gäller SEF tycker jag att vi gör vår stämma hörd på ett bra sätt. Man eftersträvar alltid konsensus och har bland annat lyckats lösa svåra frågor som tex hur fördelningen av TV pengar skall ske.

Vad tycker du om Royal League?
Jag tror det är väldigt viktigt att spela kvalitativa matcher på vintern, eftersom vi har världens längsta försäsong. Och då menar jag inte att i början av december på Södertälje arena lira en fajt inför 316 åskådare.

Behövs det regler från SvFF för hur klubbarna ska sköta publiken?
Det behövs regler kring arrangemangen som stipulerar hur samarbetet på vissa områden ska ske, såsom tv-avtal. Vad det gäller säkerheten behövs det ett regelverk för hur man utrymmer arenan, att det finns brand- och säkerhetsutbildad personal och så vidare. Sedan har ju polisen synpunkter på arrangemanget och den typen av krav måste man kunna ställa på en arrangör.

Vad är din inställning till:

- Pyroteknik?
Jag tror att väldigt många även om man inte erkänner det upplever och tycker att bengaler på en arena skapar någon form av atmosfär och stämning. Det är ju också det man ofta visar upp från andra länder, men också Sverige. Många får problem av den rök som utvecklas och risken för svåra brännskador är uppenbar. NU är det inte tillåtet och då förhåller vi oss till detta.

- Ståplats?
Absolut. Vi går ju mot fullständig UEFA-anpassning av våra regler och de säger att 20 % av en arena får användas till ståplats. Dock inte under UEFA-spel. Det ska vara klart till 2014. Det finns exempel på arenor där man konverterar från sitt- till ståplats och jag tycker att det alltid ska finnas ståplats. Tror att man även i England vill stå. Jag tror också det är bättre att det finns ställen där man ska stå, för att undvika irritation när folk står på sittplats.

- Huliganlagen?
Jag har en ståndpunkt som gäller all form av lagstiftning och det är att det oerhört viktigt att en lag får avsedd verkan. Det får ju inte på något vis äventyra rättsäkerheten i en iver att komma åt en problematik. Det är ju de farhågorna som lyfts fram, och de måste man ta på största allvar. Vi har ju en stark sekretesslag i Sverige och den tror jag inte man bryter upp hur som helst. Sedan brukar jag alltid säga det att det är företeelsen man vill ha bort från arenan, och inte individen. Det är också alltid svårt att lagstifta bort saker. Folk kör för fort varje dag och kommer att göra det även om man höjer straffet.

- Avstängningar?
Det finns saker som kan förändras och vi har förändrat en hel del sedan Mats Jonsson kom in och tog rollen som beställare från fotbollen av tjänsterna runtomkring våra matcher. Han är också den som omedelbart tar en första dialog och diskussion. Vi har idag avstängda supportrar, 27 stycken. Ungefär hälften har begått förseelser på fotbollsmatcher och hälften på hockeymatcher, vilket förklarar att vi har fler än andra lag. Precis som vi pratat om under hela kvällen, kan vi säkert jobba bort mycket av det här. Informera bättre, ha en bättre dialog, skapa bättre evenemang. Sedan kommer det alltid att finnas de som trampar över, får ett gult kort och sedan åker på ett rött kort. Och det är inte ok att uppträda hur som helst. Om jag förstör eller brukar våld, så begår jag en handling som inte är önskvärd. Och då måste man få säga att man inte är välkommen.

Vad tycker vi om Gnaget?
Det är det absolut bästa som finns att vinna över.
Superettan eller allsvenskan?
I allsvenskan. Bakom oss och vi ska vinna derbyna.

En längre version av denna intervju kan du hitta här (PDF).

Intervju: Johan Skarborg

2009-02-02T10:40:00.002+01:00

Namn: Johan Skarborg
Ålder: 35 år
Befattning: Styrelseledamot i DFAB och DEFAB. Kommer inte att sitta kvar i DEFAB-styrelsen efter årsmötet på grund av tidsbrist. Kommer vara kvar i DFAB, om han får fortsatt förtroende, och som investerare i ungdomssatsningen.
Civilt yrke: utbildad jurist, VD och grundare Academic Work
Sportslig bakgrund: Smedby AIS, pojk- och juniorallsvenskan
Relation till DIF: Djurgårdare sedan barnsben, sponsor av ungdomssatsningen tillsammans med partner
År i styrelsen: Ny

Under 2000-talets första del upplevde DIF Fotboll en framgångsvåg som många trodde aldrig skulle inträffa. Vad låg bakom framgångarna? Vad hände sen?
Vi hade en bra spelidé, vi hade tränare som kunde genomföra arbetet, men huvudskälet var att vi hade riktigt bra spelare. Det var unga spelare som vi lyckades attrahera till Djurgården. Det var skälet då och det är också skälet i framtiden. Jag tror att Djurgårdens enda chans att vara riktigt starka i framtiden är att vi lyckas attrahera ungdomar som kommer till klubben. Vi kommer aldrig ha råd att köpa de här starka spelarna utan man måste få fram dem själv.

Efter 2003 har framgångarna sinat. De dubbla gulden 2005, Cupvinsten 2004 känns utåt som skörden av det som gjordes rätt under decenniets första 4 år. Vad hände?
Det jag kan konstatera nu när jag sitter med i styrelsen sen ett tag tillbaks, är att det finns mycket att göra med att strukturera upp verksamheten. Jag kommer från näringslivet och har inte föreningsbakgrunden med allt vad det innebär. Jag vill ha mandat att bygga en professionell organisation, med en vd som driver verksamheten och en styrelse som stöttar, kontrollerar och följer upp vd:n.

Varför bestämde du dig för att ställa upp till styrelse och vad är det som driver dig som styrelseledamot?
Att hamna i Djurgårdens styrelse, det är en dröm. När jag fick erbjudandet så kunde jag inte tacka nej att sitta med fram till den ordinarie årsstämman i vart fall trots att jag har sjukt mycket att göra. Djurgården är fortfarande väldigt mycket en förening, och vi kan bygga den föreningen mycket mer strukturerat.

Hur mycket kontakt med kansliet anser du att en styrelseledamot bör ha?
Vi måste vara väldigt, väldigt försiktiga. Som jag ser nu så kommer man springande till styrelsen med synpunkter och tankar om hur vi ska bedriva verksamheten, och det ska man ta med vd:n. Det är ju vd:n som ska driva verksamheten.

Vilken kontakt har du med supportrar och vad har det gett dig?
Man har ju mycket kontakt med supportrar kontinuerligt, men det finns mer än 12 000 djurgårdare som är medlemmar. Det ställer väldigt stora krav på styrelsen och vd att man får en mer nyanserad bild och lyssnar av vad alla medlemmar tycker och tänker. Vi har en hemsida där man med olika typer undersökningar borde kunna lyssna av medlemmar tycker och tänker i olika frågor. Svårigheten är ju att alla måste ju på något sätt samsas och gå framåt. Och det går inte att driva en demokratisk förening i alla lägen. Någon måste ta ledaransvaret.

Styrelsearbetet i allmänhet?
Det normala inom föreningsvärlden att styrelsen och framförallt styrelseordföranden har en väldigt stark roll. Styrelsens ambition - såsom jag har förstått de andra, och definitivt min ambition - det är att vi ska ha en vd som leder verksamheten. Vårt ansvar är att utse rätt vd. Vårt ansvar är att följa upp och säkerställa att den personen följer och driver på de strategier vi kommit överens om. Rekryterar vi en dålig vd som inte lyckas så är det vårt ansvar. Om inte vi följer upp vd:n på ett bra sätt, då är det vårt ansvar. Strategierna som tas fram för Djurgården på lång sikt ska givetvis göras från vd och ledningsstaben, men de ska också godkännas av styrelsen, så där är det också vårt ansvar om vi väljer fel strategier.

Hur tycker du att Djurgårdens styrelse bör vara sammansatt?
Ordföranden ska vara sammankallande och hålla i mötet och givetvis närmsta bollplank till vd:n, men annars så kommer ju inte ordförande direkt ha någon större roll, utan det kommer att krävas lika mycket av alla. Det betyder inte att jag kan exempelvis kan slappna av när vi kommer till fotbollsfrågorna utan jag måste vara lika på ändå. Jag får läsa på än mer. Jag får ifrågasätta. Jag får ställa alla de dumma frågorna. Man har ansvar i alla frågor, och sen är det ändå bra att man har personer som har olika erfarenheter och kompetenser.

Ska ledamöterna ha olika ansvarsområden?
Verksamheten ska drivas genom vd och dennes medarbetare. Det är ganska svårt att ha synpunkter. Jag avsätter inte någon annan i styrelsen, jag kan inte driva den processen. Men jag kan driva processen att vi behöver byta ut vd:n om inte den personen fungerar. Självklart är det bra att vi har styrelseledamöter med kompetens från olika områden. Så länge de inte ska vara med och leda någon typ av verksamhet eller beslutar om saker och ting som styrelsen ska besluta så är det OK.

Vad ser du för fördelar och risker med en gemensam styrelse för DEFAB och DIF FF?
Jag ser det som en absolut nödvändighet om vi ska driva det här framåt på ett bra sätt. Idag har vi tre styrelser och samma frågor dyker upp i alla de här tre styrelserna. Vi behöver ha en styrelse. Det innerbär att den styrelsen kommer att få jobba mer än kanske vad tidigare styrelser har fått göra för att kunna täcka fler frågor. Du bör ha ett järngäng som tar ett stort ansvar för föreningen och därför tycker jag att fem, max sju är en rimlig nivå.

Behövs det mer personal än idag? Hur rekryteras anställda på kansliet och vilka kvalitéer letar ni efter?
Det jag kan konstatera är att vi har en verksamhet som går back och som alla verksamheter som går back så måste man anpassa kostymen. Det här är en fråga för vd men ska man få ned kostnadssidan då måste man även titta på personalkostnader. Och det är inget roligt. Framförallt inte om man sitter med duktiga medarbetare som sitter med hög kompetens och som man vill behålla.

Hur följs arbetet upp? Finns det något ledningssystem? Planer på ledningssystem? Vilka faktorer bör mätas?
Vi har nu satt upp ett ledningssystem som mäter upp olika aktiviteter vi gör, från säljverksamhet till det sportsliga. På månadsbasis ska vi få en vd-rapport som mäter de nyckeltal som driver verksamheten. Man bygger inte det över en dag.

Vad är Din helhetssyn på DIF:s nuvarande ekonomi och ekonomiska utveckling?
Vi måste öka intäkterna och vi måste minska kostnaderna, men det kommer bli tuffare att få sponsorer nästa år. Och det kommer med stor sannolikhet påverka ekonomin på intäktssidan. Publikintäkterna har sjunkit inte bara för Djurgården utan för hela Allsvenskan och det finns en stor risk att det fortsätter nästa år (2009). Dels måste vi jobba med vår säljorganisation så att den blir ännu mer effektiv, dels vad gäller publiken så handlar det om att fortsätta att förstå vad det är vi kan göra för att attrahera mycket folk.

Anser Du att DIF ska generera tillräckligt eget kapital för investeringsbehoven, eller ska kompletterande riskkapital till?
Det är möjligt att den möjligheten finns i framtiden, med ny arena eller nya intäktsmodeller som man hittar så att Djurgården får upp omsättningen. Men man kan konstatera idag så kommer man inte att klara av det. Ska vi vara med och slåss om SM-guld och komma ut i Europa så kommer vi inte kunna göra det genom att vara skickliga med att rekrytera spelare. Man behöver köpa in spelare för vissa positioner, men man måste få en grund som kommer underifrån. Kan vi bli bäst i Sverige på att få fram unga talanger och attrahera unga spelare i Sverige, det är det varumärket man vill ha runt Djurgården, stället där man utvecklas bäst och stället där man släpps fram, upp i A-laget.

Hur ser du på att sälja ut delar av Djurgårdens Elitfotboll AB till externa aktieägare?
Jag är för dåligt initierad i den frågan annat än att jag kan konstatera att det inte är hellätt att våga gå in med pengar. Jag trodde väl kanske innan jag gick in med pengar att Djurgården att det var lite mer kontroll över hur de här pengarna skulle användas. Det är kontroll på så sätt att de som jobbar inom föreningen har kontroll, men jag vet samtidigt inte om nästa föreningsstämma tillåter de som tycker likadant som jag sitter kvar. Det finns en ganska stor osäkerhet för mig som investerare att gå in i Djurgården. Jag har ju bilden från investerarhorisont och den kan jag ju definitivt säga är problematisk.

Bör 51 %-regeln finnas kvar?
Det är svårt att inte bolagisera på sikt. Kan man hitta alternativ där Djurgården har en bra verksamhet så att man genererar tillräckligt mycket intäkter så att man kan köpa och sälja spelare i den omfattning för att kunna nå sina mål, då behövs ju inte det. Men bedömer man att Djurgården kommer kontinuerligt behöva kapitaltillskott för att kunna lyckas, då tror jag att man måste släppa på 51-procentsregeln. Det är en nyckelfråga där alla får fundera på vad de tycker. Jag har inte landat riktigt vad jag tycker än.

Vad det gäller sponsring och samarbete med företag, hur tycker du att DIF står sig i en marknadsjämförelse med andra svenska storklubbar och hur kan arbetet förbättras?
Vi står hyggligt bra till, men det finns rätt mycket att gör och utveckla mer. Vi har duktiga medarbetare på säljsidan, men är en liten grupp, man hinner inte med allting och det är tusen saker som måste göras. Kan vi hitta sätta att bli lite specialiserade, effektiviserade inom försäljning finns det säkert massor man kan göra.

Arenafrågan?
Idag är vi beroende av publiken och sponsringen och jag tror att vi kan få en starkare intäktsmodell med en arena. En arena för att klara nya standarder, som är riktigt attraktiv att ha företagsevenemang på och där publiken trivs är en förutsättning för framtiden, men det innebär inte att vi måste äga och driva arenan självt. Det känns som att de flesta klubbar nu säger att bara vi får en arena så är det lugnt. Och så är det verkligen inte. Vad gäller evenemang – en del av det här handlar ju om att man vill sprida ut intäkterna över året – så ska man veta det att det är ganska många som vi vill ha de här evenemangen. Vad är det för typer av evenemang då i sådana fall som skulle kunna fungera på Stadion? Hur ska vi kunna attrahera dem? Det finns extremt mycket frågor att förstå innan man kan säga att det här är helt rätt. Men magkänslan ifrån mig är att det här är absolut vägen vi ska gå.

Varför upplevde Allsvenskan en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet? Vad tror du driver så många att faktiskt gå på fotboll i Sverige och varför har publiksiffrorna minskat? Vad kan vi göra för att få större publik på matcherna, både på kort och lång sikt?
En djuplodande analys behövs för att förstå vad hände då och vad som händer nu och vad som krävs för att ändra det. Och även titta på andra länder. Varför lyckas man på andra ställen? Man vill ju hitta ett koncept som är lite mer bestående, som inte är så beroende av sista segern. Det är ändå kul att gå och se Djurgården även om vi förlorat de tre senaste matcherna. Där får vi nog fråga våra supportrar framförallt. De här 12 000 är väl de som sitter inne på de flesta svaren.

Vad är din bild av positiv läktarkultur?
Några tusen djurgårdare som hoppar upp och ner och skriker, det är positiv läktarkultur.

Vad är din inställning till:

- Pyroteknik?
Idag får vi böter om vi har någon form av pyroteknik på läktaren. Samtidigt som man älskar det som supporter. Alltså, det är ju underbart när det bränner till på läktaren. Det vore underbart om vi kunde ha det, idag så går det inte.

- Ståplats?
Det är ju där trycket blir. Det är skitkul och stå mitt i klacken. Samtidigt, går inte det att hantera för att det blir för mycket problem i form av säkerhet, då måste vi lösa det. Kan man stå i klacken så står man i klacken. Ståplats är ju roligare. Det får man ju onekligen säga.

-Huliganlagen
(JS hade inte läst förslaget vid intervjutillfället) Vi måste ha arenor dit man kan ta sitt barn och kolla på Djurgården tillsammans. Det finns inget starkare, det är de absolut härligaste ögonblick jag kan ha. Men om inte jag kan ta dit en sexåring, då faller allting. Att skicka mer och mer vakter, och tuffare och tuffare vakter känns knappast som lösningen, utan man vill hitta ett mer harmoniskt sätt. Det krävs extremt mycket av supportrarna för att få det att fungera. Har vi nolltolerans från supporterled är så kommer man ju successivt få en mycket mer harmonisk matchmiljö.

- Avstängningar?
Vi vill inte ha personer som bryter mot x antal regler som vi satt upp för att skapa den trevliga stämningen. Samtidigt finns en ganska stor problematik i att vi som Djurgårdare ska stänga av en annan Djurgårdare. Ska du stänga av någon person så måste du ha väldigt bra underlag. Du kan aldrig gå på hörsägen, utan du måste verkligen ha reella bevis på att det har skett. Jag ser inga problem med att stänga av en supporter som betett sig jävligt illa på match. Problemet är att det är ganska svårt att ha bevisen för det här. Risken är väl att det bevismässigt blir för tunt.
Hur anser du att relationen mellan DIF och supportrarna är idag? Finns det saker som kan förbättras?
Relationen är inte bra idag. Grunden till att den inte är bra är det inte går bra för klubben. Hade det gått bra, då hade ju relationen varit mycket bättre. Då hade man haft förtroende för de i beslutandeställningar. Det som måste förbättras är kommunikationen. Vd:n är vår röst utåt och vi behöver bli mycket, mer tydligt med att berätta: vad är det som är på gång, vad är det vi gör, vad har vi för strategi, vad sker nu, vad har vi misslyckats med? Man får läsa ganska mycket felaktigheter i tidningar, som jag tycker från vår sida kunnat eliminera mycket lättare om vi tidigare kommunicerat vad som hade hänt.

Hur bör publiken bli bemött av personalen på en fotbollsmatch? Tycker du att det fungerar så idag?
Det måste till glädje. Kan man inte få min son som är sex år gammal utan att behöva vara rädd, då kommer vi inte vara där, då krävs det kanske vakter med bister uppsyn och håller koll på alla och kanske indirekt provocerar. Men jag hoppas verkligen inte det, jag hoppas precis tvärtom.

Är vi trygga när vi går på matcherna? Varför? Varför inte?
Jag har med mig min son på matcher ofta, sen har jag missat något derby som kanske var lite mer stökigt, men för det mesta så känner man sig trygg. Men jag tycker att vi behöver nog göra en hel del till.

Hur tycker du att det sportsliga arbetet ska vara organiserat? Hur vill du beskriva den nya organisationen med Aral som ”manager”, och vad tycker du om den?
Jag tycker att den ska vara organiserad precis som vi har gjort nu med Göran Aral som ansvarig. Det ska finnas en sportchef som står för den röda tråden, med kontinuitet inom fotbollsverksamheten på lång sikt, för både elitlag och ungdom. Det är en nödvändighet. Tränare kommer och går. Någon behöver hålla i den röda tråden och det tror jag Göran Aral kommer göra på ett mycket bra sätt. Styrelsen ska dock ifrågasätta och utmana de beslut som sportchefen tar,

Hur ska Djurgården värva?
I grunden så har vi en spelmodell där vi eftersöker vissa spelarkvaliteter. Spelare som kommer ifrån ungdomsleden, som man fått pröva och som testats i de här situationerna, det är den bästa vägen fram. Vi kommer inte att kunna vara helförsörjande från den sidan, men ska bli mycket mer försörjande tycker jag än idag.

Hur ser du på Djurgårdens samarbeten med andra klubbar i Sverige och utomlands?
Vi träffar ju klubbar och blir inspirerade och få inspiration, och det är ju skitbra. Samarbete med klubbar i Sverige är ju del av ungdomssatsningen, vi behöver ha en klubb i vår närhet som spelare som inte är riktigt redo för Allsvenskan kan få utvecklas i.

Vilka andra DIF-sektioner bör Djurgården fotboll samarbeta med och inom vilka områden?
Där är jag nog lite för ny för att kunna svara på de frågorna, men säkerligen eller sannolikt borde man kunna bli duktigare i att upphandla tillsammans.

Ser du möjligheter för ytterligare samarbeten, med näringsliv, föreningar och samhällsorgan?
Man kan göra tusen saker, det finns säker del ar som man skulle kunna jobba med. Men vi har så mycket på agendan som vi måste fokusera på nu, att få upp klubben på banan så vi ska nog fokusera på det som vi har närmast runtomkring oss.

Vad står DIF för enligt dig?
Djurgården står för positiv fotboll. Det står för positiv läktarkultur, härlig stämning. Det räcker inte med att man är Djurgårdare för att man ska gå på en fotbollsmatch, det måste även vara positivt. Det innebär inte att man måste vinna varje match men Djurgården ska vilja bjuda upp till bra spel, det ska vara kul fotboll, vi ska försöka. Det ska vara en härlig inramning med publik som bjuder upp, med energi. Då måste vi ju skapa förutsättningarna för det här i vårt arbete. Vi måste jobba mot en läktarkultur som är så, så att man känner, fan vad kul! Glädje! Ambitionen skall alltid vara att vinna, men även om vi inte gör det så skall det vara en härlig inramning.

Hur anser du att Djurgårdens medlemmar fått sina intressen tillgodosedda i SEF och SvFF? Har DIF den röststyrka inom svensk fotboll, både bildligt och bokstavligt, som vi bör ha?
Där har jag lite svårt att bedöma. Jag har lite svårt att veta vilka agendor vi har drivit och vad vi velat få igenom.

Vad kan vi förbättra och vad är vi bra på?
Vi är väldigt svaga i kommunikationen. Där måste vi utveckla oss omedelbart. Jag tycker också att vi kan utveckla organisatoriskt. Där är vi också på gång. Det vi är riktigt bra på, från styrelsehåll, är att det finns en ödmjukhet och man vill verkligen bli bättre. Det finns ingen som försvarar gamla principer eller gamla sätt att jobba på utan alla är väldigt på tårna och vill göra det här mycket bättre.

Vad tycker vi om Gnaget?
Hahaha, vad vi tycker…? Ja, jävligt kul när vi slår dem. De ska vara i Allsvenskan, så att vi kan slå dem.

En längre version av denna intervju kan du hitta här (PDF).

Intervju: Per Bouveng

2009-01-31T01:19:00.004+01:00

Namn: Per Bouveng
Ålder: 54
Befattning: Ledamot i DF AB, Ledamot i DEF AB och Ordförande i Stockholmsderby AB
Civilt yrke: Konsult och ledamot/ordförande i ett antal bolag.
Sportslig bakgrund: Elitspelare i volleyboll
Relation till DIF: Djurgårdare sedan flytten till Stockholm 1962
År i styrelsen:
Ledamot i DF AB 2005 –
Ledamot i DEF AB 2006 –
Ledamot i DFF AB 2005-2006
Ordförande i Stockholmsderby AB 2005 –

Kan du berätta om vad du har för yrkesmässig, akademisk och sportslig bakgrund, och om din relation till DIF?
Jag är ständig medlem i DIF Fotboll och DIF Hockey. Civilt har jag jobbat i databranschen, är examinerad civilingenjör från Linköping, industriell ekonomi, och jobbade operativt i industrin fram till 1997. Efter det har jag varit mer nätverkare/konsult i olika sammanhang.

Sportsligt så har jag varit elitspelare i volleyboll, trots att jag inte är så lång. Jag är skåning i grunden och när jag kom till Stockholm 1962 så blev jag Djurgårdare och har varit det sen dess.

Hur blev du invald i styrelsen, vem kontaktade dig?
Jag kände en kille som var lite bollplank åt DIF i runt 2000-2001, och i den vevan så kom jag i kontakt med Bo Lundqvist. I det läget bildades marknadsbolaget under Stefan Svenssons ledning så jag fungerade lite som hjälp och projektledare åt marknadsbolaget. Sen blev jag tillfrågad att sitta med i DEFAB:s (Djurgården Elitfotboll AB) styrelse.

Har du några andra styrelseuppdrag?
Jag är ordförande i Stockholms Derby AB, det samägda bolaget med AIK och Bajen, som driver derbybutiken. Jag har en grabb som spelar bandy i Helenelund, och är verksam i den bandystyrelsen. Kommersiellt sitter jag med i Investment AB Spiltan, har gjort det i många år, och är även Spiltans representant i några av våra intressebolag.

Vad gjorde oss så framgångsrika i början 2000 fram till 2003?
Det är en kombination av saker, allt från lyckosamt lagbygge, framåtsträvande tränare och bra ekonomisk kontroll. Man kan inte peka på någon enskild händelse, den eller den spelaren eller tränaren fanns, utan det är en kombinationseffekt.

Efter 2003, tog vi ett SM-guld och två cupvinster, men det kändes som att det var tack vare farten vi redan hade uppe. Efter det har det inte blivit några större framgångar, vad kan det bero på?
Den underliggande konjunktursvängen finns även i idrotten, det är inget lag som kan vara på topp, om man menar topp-topp, alltså bara vinna allt, under 5-10 år, det är fysikaliskt omöjligt. Däremot kan man väl säga att de tränare som kom efteråt inte haft samma framgång totalt sett, de kanske inte har lyckats skapa momentum i truppen som under guldåren.
Men att lyckas med spelarförvärv och utveckla de spelare man har gick lite i stå.

Vad är det som driver dig, och motiverar dig som styrelseledamot?
I grunden är det en stark kärlek till Djurgår'n kan man säga, det är ett hedersuppdrag och den enda tillfredställelsen är att Djurgår'n lyckas väl.

Vad ansvarar du för i styrelsearbetet och stämmer det överens med vad du vill göra?
Som jag sa så är jag mest involverad i det kommersiella och försäljningsbolaget speciellt, men även kopplad till derbybutiken.

Hur delaktig är du i styrelsen övriga arbete, förutom den kommersiella biten?
Jag är så som person att jag vill ha bra på fötterna och vara bra påläst i alla frågor som styrelsen behandlar, så på det sätter är jag delaktig över hela linjen.

Hur mycket kontakt bör man som styrelseledamot ha med kansliet?
Det beror på vilket deluppdrag man får och vilken roll man har, men sen DEFAB bildades finns det ju en operativ VD, det fanns ju inte tidigare och innan den eran började så hade man ju mera fingret i gröten sa att säga.

Hur tycker du att styrelsen ska vara sammansatt?
Ordföranden ska ha samma roll som i vilket aktiebolag som helst, ansvar för styrelsens arbete, vara talesman för styrelsen, men egentligen inget märkvärdigt.

Vad anser du kunna förbättras i styrelsearbetet idag, nu är vi mitt i en process, men är de förändringar som kommer att ske nödvändiga? Hur ser du på förändringen?
Jag står helt bakom det nya, styrelsen kan bli bättre på många saker, kommunikationen blir allt viktigare, att kommunicera med alla intressegrupper runt DIF, både intern och externt, och där har vi en hel del att förbättra.

Anser du att de olika ledamöterna ska ha olika ansvarsområden i styrelsen?
Man måste ha en mix av kompetenser i styrelsen. Jag skulle tro, och det är förmodligen bra, om man tittar på DEFAB styrelsen idag så, vi har ju tillfört lite kompetens med det förslag som nu ligger (förslaget var vid tidpunkten att Per Darnell och Johan Skarborg kommit in i styrelsen samt att utöka ytterliggare i vid årsmötet)

Vad tycker du om att ha utskott eller kommittéer, att man har en ledamot som ansvarar för en kommitté, eller räcker det att få in olika kompetenser i styrelsen?
Per se anser jag inte att alla i styrelsen ska vara arbetande styrelseledamöter. Jag tycker att den operativa delen ska göra det som är satta ska göra, och tillföra kompetens där. Det är viktigt.

Vad tycker du om arbetsgrupper som engagerade medlemmar kan vara en del av?
Det är bara positivt.

Vilka fördelar och nackdelar finns det med en gemensam styrelse för föreningen och DEFAB?
Fördelarna i vår analys är att det blir effektivare och att det blir kommunikationsmässigt mycket lättare att hålla ihop familjen så att säga.

Finns det något ledningssystem för uppföljning, och vilka faktorer bör man mäta?
Det finns ett ledningssystem och det kan alltid förbättras när det gäller uppföljning. En sak som underlättar uppföljningen är att man organiserar sig på ett effektivt sätt.

Hur är din helhetssyn på ekonomin och den ekonomiska utvecklingen? Vilka är dom viktigaste intäkterna och utgifterna?
Publikintäkterna är en stor viktigt del, och som under 2008 var vårt största problem kan man säga. TV/media-avtal och de bitarna ligger som en plattform, men där har Djurgår'n som förening inte så stor påverkan. Sen har vi vår egen kommersiella verksamhet och den kan vi påverka multum. Och det handlar ju om hur duktiga vi är på att sälja, och hur bra vår produkt är.

Hur kan vi skapa ett bra och positivt kassaflöde, och hur är det med externt riskkapital?
Vi har ju tre ekonomier, föreningen, DEFAB och riskkapitalbolaget.
I riskkapitalbolaget, i den mån man gör bra affärer, behövs ju inget nytt kapital, men i den mån att det görs sämre affärer så krävs förmodligen nog nytt kapital där om bolaget ska kunna sköta sin uppgift.

När det gäller kassaflödet i DEFAB så handlar det ju om publikintäkter, kommersiella intäkter och mediepengar som vi bygger vår drift på.

Ska DF AB stå för all investering av alla spelare, eller ska DIF själva finansiera köp?
Det finns ett avtal mellan bolagen som gör att riskkapitalbolaget har möjlighet att vara med och investera men det är inget krav. Den flexibiliteten vill man nog behålla.

Hur mycket inflytande bör DF AB ha över DEFAB och DIF FF?
Egentligen ingenting mer än att de ska ha samma beslutsunderlag. Det är en hälsosam korsbefruktning mellan två intressen.

Kan man tänka sig att sälja ut DEFAB till externa aktieägare?
Vi har ju fattat ett beslut om att föreningen ska äga 100 procent av bolaget, och så är det nu. Regelverket med 51-procentsregeln, så länge den regeln finns, så är frågan att släppa ut lite grann bara för den sakens skull inte på bordet. Skulle den regeln försvinna så är det en så genomgripande förändring, så då är det tillbaka till ritbordet lite grann

Tycker du att 51-procentsregeln ska vara kvar?
Det är kopplat till vår ambition, svensk fotbolls ambition, att komma upp från plats 28 i Europa på rankingen. Då tror jag att det är nödvändigt att ta bort den.

När det gäller sponsring/samarbetspartners, hur står sig DIF i konkurrensen med andra svenska klubbbar och vad kan vi förbättra?
Vi säljer ju vårt varumärke kan man säga och det står sig väldigt starkt. Vi är rankade i toppskiktet i svensk fotboll av naturliga skäl och den positionen ska vi bibehålla och förbättra.
Sen ska ju fotbollsprodukten vara bra också, det är ju grunden.

Hur kan man förbättra markandsföringen? Då vi pratar om kommunikationen, inte säljbiten, att få DIF att synas på ett mer positivt sätt i media osv.
Det är en kommunikationsfråga, media har ju en förmåga att fokusera på det som inte är så bra och mindre på det som är bra. Sen krävs det ju en kreativitet att paketera produkten och göra den så attraktiv som möjligt.

Vad är en acceptabel lösning för DIF i arenafrågan? Att äga den, eller räcker det med att sköta driften?
Ägandet är inte det väsentliga, utan det är driften. Nu har vi till viss mån driften på stadion, med utskänkningstillståndet, och det är bra. Men ägandefrågan är sekundär, det är att kontrollera arena och det kassaflöde som driften ger som är det viktiga.

Har man använt rätt strategi i arenafrågan?
Det finns massa synpunkter på det, jag tycker att man ska döma av den frågan vid ett senare tillfälle.

Hur ska en ny arena finansieras?
Föreningen har inte möjlighet att finansiera en arena, och äger man den inte så behöver man ju inte finansiera den heller. Men det är helt klart att det krävs någon form av extern finansiering om man ska bygga en arena.

Kan DFAB vara intresserade av finansiering?
DF AB har intresse jobbar ju med finansieringsfrågor och det gäller både spelare och anläggningar.

Klarar DFAB själva en finansiering?
Det är skrivet i stjärnorna, men jag tror inte att DFAB själva klarar av att bygga en arena. Det har jag svårt att se.

Vad är viktigast när man bygger en ny arena? Vad ska man tänka på?
Det viktigaste är att det är fotbollsarena. Men fotbollen är 15, max 20 tillfällen per år, och jag vill se att man ska kunna utnyttja arenan till annat, annars så blir det nog en dålig affär, så det är viktigt. När det gäller fotbollen är det väldigt viktigt att de som går att tittat på fotboll, att deras behov tillfredställs.

Varför blev det en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet? Varför minskar publiken nu?
Det är en komplex fråga. I det stora perspektivet så tror jag att europafotbollen har en stor påverkan både positivt och negativt. Det andra är den svenska mediebevakningen som också har en positiv och negativ sida. Kopplat till det är att profiler i allsvenskan, det driver upp intresset, även i mediesynpunkt.
En komponent kan också vara stämningen på arenanorna. Jag kan inte se något annat än att oron, speciellt på oron på Stockholmsderbyna skrämmer folk.

Om vi endast fokuserar på DIF:s publiksiffror då, vad ser du där?
Vi kanske har tagit publiken lite for granted, man måste jobba aktivt med publikrekrytering. Vi måste förbättra produkten naturligtvis. Det finns en relation med sportsliga resultat och publik. Sen måste stämningen på arenan och icke-våld, trevligt, hela den biten fungera.

Vad är din bild positiv läktarkultur?
Fantastiskt positiv klackkultur är den man ser på hockeyn just nu, trots lite debacle rent sportslig. Det finns en stor och härlig grupp av människor som hyllar det ena laget, smädar inte det andra, men sjunger och kör ramsor hela tiden. Det är oerhört positivt. DIF ligger i topp i den grenen.

Vad är din inställning till pyroteknik?
Jag är i grunden negativ till pyroteknik. Jag kan inte se att det förhöjer stämningen utan tvärtom. Det skapar oro och sänker stämningen. Det finns egentligen inget positivt med den.

Din åsikt om ståplats och ståplatskulturen per se, och om ambitioner att ta bort ståplatsläktaren som delvis finns i svensk fotboll?
Jag har personligen inget mot ståplats. Den är inget problem i sig. Jag vet inte vilka drivkrafter som finns, det är kulturfråga kanske, men den är inte ett problem i sig. Men där får vi underordna oss det internationella regelverket.

Din åsikt om den så kallade ”huliganlagen”?
Jag är sådär halvinsatt, men min grunduppfattning är att man måste hantera huliganer. Om den huliganlag, eller det förslag som ligger snarare, är tillräcklig mycket eller för mycket för att få effekt, det kan inte jag riktigt bedöma. Men på något sätt måste ju huliganismen bekämpas, och det gör ju på många fronter. Djurgårdsandans arbete för att minska och försöka få bort rekryteringsbasen är ett exempel, men att bekämpa de avarter som finns polisiärt är också naturligt.

Hur ser du på avstängningarna som DIF utfärdar?
Jag har ingen koll på varje enskilt fall men vad har jag förstått så skulle det kunnas göra många fler avstängningar om man kopplar antalet avstängningar till antalet felaktiga uppträdanden, så jag bara förutsätter att de som presenterar caset har tillräckligt underlag för att göra avstängningar. Jag har fått intrycket av att olika klubbar ser olika mellan fingrarna på det här, och det är lite olyckligt
Det kanske beror på vem som kommer med materialet så att säga?
Det är väl möjligt att det är en komponent i den nya lagen, att det blir mer en polisär möjlighet att göra det, och att det då kanske blir mer neutralt och därmed bättre. Även om polisen inte har bästa ryktet har i vissa kretsar heller.

Relationen mellan DIF och supportrarna - är den bra idag, och kan den förbättras?
Från min horisont tycker jag att DIF bjuder in, både officiellt och inofficiellt, till dialog med supportrarna ganska regelbundet. Men vi bjuder in supportrar till medlemsmöten och vi träffar ju supportrar i mängder av olika sammanhang och från olika kategorier. Men jag är säker på att det går att förbättra.

Hur anser du på match att publiken bör bli bemött?
Vänligt, serviceinriktat och får jag lägga till bestämt.

Hur tycker du att det fungerar idag?
Dom gäster vi har på arenan måste ju också uppträda som en gäst också, de avarter som finns måste ju hanteras. Men generellt så ska det vara service, man bjuds in till en fest så att säga och man ska ju inte bli kriminaliserad bara för att man vill gå in på festen. Så i grunden måste det vara ett serviceinriktat bemötande.

Tycker du att det fungerar så idag?
Nja, Jag tror att det kan bli bättre.

Är vi trygga när vi går på matcher idag?
Jag är trygg men uppenbarligen är inte alla trygga, det gäller väl främst matcherna på Råsunda.

Hur tycker du att det sportsliga ansvaret ska vara organiserat, och hur fungerar det med den nya sportchefen?
Den nya organisationen är ju nyligen satt, det finns ju en ansvarig nu. Han har haft ett par veckor på jobbet, i alla fall i den rollen, vi pratar alltså om Göran Aral. Och han rapporterar till VD och den strukturen tycker jag är bra.

Vem ska bestämma hur bestämma hur DIF ska spela, och hur ska vi implementera det?
Styrelsen har godkänt en spelstrategi och en struktur, och sen är det VD och hans sportchef som ska implementera den.

Vilken roll ska sportchef respektive tränare ha när det gäller värningar, spelidé m.m.?
Tränarna har en ganska väldefinierad roll vilket fastslås i den spelstrategiska planen. Dom rapporterar till sportchefen. Det är alltså den plan som Aral tagit fram, som han jobbat med länge, han hade ju det uppdraget sen tidigare, även om det varit en liten debatt om det.

Talangutvecklingen, hur ska man arbeta med den?
Vi har ju sett den så kallade ungdomselitsatsningen som är satt i sjön, och finansierad dessutom, vilket är en grundbult för den spelfilosofi, spelstrategi och strukturen ska fungera. Den bygger ju på att utveckla egna talanger, det är hela fundamentet tycker jag.

Hur ska man värva, vad ska man värva, och hur ser värvningsstrategin ut?
Det ingår också i den här strategin, det handlar om att värva smart och det finns många komponenter, men inom ramen för ungdomselitsatsningen så finns det två samarbetsklubbar som är rekryteringsbas för DIF. Spelfilosofin och spelsystem är en annan grund för rekryteringsarbetet. Sen att bygga det pusslet är uppdraget som sportchefen har.

Samarbeten med andra klubbar utomlands har det funnits några genom 2000-talet, från olika länder. Hur fungerar det idag. Är det värt att ha?
Jag tror att det är värt att ha och det har också konstaterats, och arbete pågår för att göra det på ett bra sätt. Det handlar om att det ska vara en win-win situation mellan klubbarna. Sportsligt är en samarbetsform, men det finns även andra som DIF-andan, och kommersiellt är ett annat område.

Samarbete med andra Djurgårdsföreningar, hur ser du på det?
Jag ser spontant gärna samarbete med andra Djurgårdsföreningar. Sportsligt kanske det finns mindre, men kommersiellt finns det stora förutsättningar med varumärket och med det som Alliansföreningen äger, att man kan dra nytta av varandra. Kanske inte bara kommersiellt utan även organisatoriskt och administrativt, framför allt mellan fotbollen och hockeyn då.

Vad står Djurgårdens IF för, enligt dig?
DIF står för tradition, framåtsanda och numera även en socialt positiv position. Idrottsligt framgångsrika. Ambition. Och det är något vi ska jobba mer med, att vårda och utveckla varumärket.

Hur tycker du Djurgårdsandan fungerar?
Jag blir nästan gråtfärdig varje gång som jag får redovisat för mig vad de gör. Det är otroligt mycket som har gjorts och görs, det är fantastiskt att vi har fått förutsättningar att göra det. Det är triple A på den verksamheten.

Hur kan informationsflödet förbättras, både internt och externt, rent konkret?
Det finns som sagt utrymme för förbättringar och det arbetet pågår, kan man säga, för att skapa en lite mer omfattande och genomtänkt kommunikationsplan. En förutsättning är ju just att få ihop den nya strukturen och genom den sätta en kommunikationsplan som tillfredställer den interna och externa kommunikationen. Alfs månadsbrev är ett bra sätt, just internt för medlemmar. Men även media bevakar ju hemsidan.

Anser du att DIF Fotbolls medlemmar har fått sina intressen tillvaratagna i SEF?
Alla klubbar är medlemmar i SEF, även superettanlagen, och det är ingen homogen grupp. Som i alla sammanhang så får man ge och ta lite grann. Jag kan inte säja att DIF Fotbolls medlemmar blivit misskrediterade eller behandlats på något förmånligt sett. Jag har intrycket att SEF trots allt är en ganska neutral plattform som är till gagn för de som dom företräder.

Vad tycker vi om gnaget?
Jag har ju samarbetet med Aik kommersiellt och oavsett det så har jag ingen anledning att hata Aik. Jag är förmodligen så gammal och har varit med så länge att jag ser dem som värdiga motståndare, och vi delar samma spelfält så att säga.

En längre version av denna intervju kan du hitta här(PDF).

Intervju: Ronald "Rolle" Åman

2009-01-26T22:20:00.010+01:00

Namn: Ronald "Rolle" Åman
Ålder: 51
Befattning: Styrelseledamot i DEFAB
Civilt yrke: Driver eget bolag inom verksamhetsutveckling
Sportslig bakgrund: Spelare i Djurgårdens IF
Relation till DIF: Spelat i DIF, har en son som spelar i DIF:s 00:or

Under 2000-talets första del upplevde DIF-Fotboll en framgångsvåg som många trodde aldrig skulle inträffa. Vad låg bakom framgångarna? Vad hände sen?
Det enklaste och mest onyanserade kan vi läsa i kvällstidningarna – det är Putte Carlsson som har gjort det, det är en manual som har gjort det, det är Bosse Andersson som har gjort det. Faktum är att det är en mängd delfaktorer i detta. Jag tror att det nytänkande sätt som vi hade för tio år sedan tog Fotbollssverige lite på sängen, vilket då kan vara ett uttryck för att Sverige var outvecklat som fotbollsnation, vilket det faktiskt var. Men allting kopieras. Då i början på 2000-talet, gjorde det synsättet, det spelsättet, det förhållningssättet som vi hade att vi skördade många framgångar. Sen ska man inte glömma bort att som en följd av det så fick vi jävligt duktiga fotbollsspelare. Det handlar inte om 4-3-3, 4-4-2 eller whatever, det handlar till syvende och sist om hur duktiga spelare vi har.

Efter 2003 har framgångarna sinat. De dubbla gulden 2005, Cupvinsten 2004 känns utåt som skörden av det som gjordes rätt under decenniets första 4 år. Varför?
Vi har på nåt sätt tappat lite av perspektiven och ödmjukheten, och det gäller nog på alla plan. Även dom som är runt laget, liksom dom som är på läktaren. Vi kräver mer och mer, vi tolererar inte att det finns svackor. Vi kan konstatera att vi inte alls har samma slagfärdiga trupp som tidigare, då ska man nog inte gå ut och deklarera att man ska vinna SM. Däremot ska man ha det som målsättning på lång sikt och bygga konsekvent efter det. Vi har kommit in i en negativ spiral. Om vi hade en positiv spiral fram till 2002-2003 så kommer vi alltid jämföra oss med de laguppställningarna. Tänk när vi hade Kim, tänk när vi hade Isak och Elmander. De var otroligt viktiga, men de fanns också spelare runtom som var duktiga komplement till de här, Mackan Karlsson, PEO – du måste tolerera att du är vattenbärare bland stjärnor. Den balansen tror jag var otroligt viktig, för du ställer ju inte bara upp med tre man. Det var inte bara Isak, Elmander och Kim. Ibland räckte det, men inte alltid. Det tycks som alla har drabbats av, om inte hybris, så något liknande.

Varför bestämde du dig för att ställa upp i styrelsen och vad är det som driver dig som styrelseledamot? Hur mycket kontakt med kansliet anser du att en styrelseledamot bör ha?
Tillfrågad blev jag runt millennieskiftet, hade suttit i styrelsen tidigare (87-89). Och var hjärtat sitter någonstans var det inget tvivel om. Det var ingen som visste 99-2000 hur det skulle bli. Det enda vi visste var att det inte kunde bli sämre, något skulle komma ut ur det här och man tog ett strukturellt grepp, och det är klart man var intresserad att vara med om den utmaningen. Och det var väl anledningen, plus att jag är intresserad av fotboll. Vi är mer generalister än vad vi var tidigare. För 20 år sen då jobbade man i kommittéer, då ansvarade jag för sportkommittén. Så har vi inte idag. Ta sporten t.ex., dels har du VD, du har klubbdirektör/sportchef, du har tre tränare.

Det vore nästan förmätet att lägga sig i den dagliga verksamheten. Jag tror det är helt galet att som styrelsemedlem lägga sig i det dagliga, även om jag tror att många har gjort det genom åren. Ibland kliar det i fingrarna men det är att missköta sitt ämbete tycker jag. Sen kan man ha åsikter om laguttagningar och coachning och sånt, det har vi alla, men jag tror det är vansinnigt att jag som styrelseledamot ska gå in och ställa krav hur lag ska spela. Det är mera som ett professionellt aktiebolag helt enkelt, vi lägger ut rälsen, men vi kör inte loket och klipper heller inte biljetterna. Det är väldigt mycket på makronivå. Men vi är väl insatta i besluten, och då bereds ju dom i vanlig ordning. I så motto har det blivit mycket mer professionellt, samtidigt kan man tycka att det är väldigt många lager ner till gräset.

Styrelsearbetet i allmänhet? Hur tycker du att Djurgårdens styrelse bör vara sammansatt?
Om du tittar på den styrelse som är idag, är det en sammansättning av olika kompetenser. Om man bortser från ordförande - ordförande är ordförande - så går det i varandra, jag är ingen jurist men jag är heller inte helt ovetande om vad juridik innebär. Jag är ekonom men jag vill inte lägga mig i ekonomichefens arbete. På samma sätt, Henrik Berggren är en lysande ekonom men också fotbollskunnig - det finns en allmänkunskap inom olika ämnen. Det har varit för många olika styrelser de senaste åren helt enkelt: föreningens styrelse, investeringsbolagets styrelse, elitfotbollens styrelse. Det är jävligt mycket beredande, en slags suboptimering som inte är bra för verksamheten. Vi måste tillbaka till enkelheten och tydligheten och då ska man nog ha en större numerär än vad vi har idag. Vi har snurrat på fem stycken ordinarie. Hellre större numerär och med representanter från de olika delarna.
Är du för en sammanslagen styrelse (DEFAB och DIF FF)?
Det tror jag är en bra idé, absolut. Jag har en del insikt i föreningsverksamheten beroende på att jag tränar lillgrabbens lag och att jag har kompisar i föreningsstyrelsen. Hade jag inte det skulle jag ha ringa uppfattning om vad föreningsstyrelsen gjorde, och de har heller inte direkt insikt. Är det så att vi ska bygga en från-ax-till-limpa-lösning från elitungdomssatsningen till a-laget då måste det vara så att det blir transparens rakt igenom.

Bör man jobba i kommittéer?
Det som talar för kommittéer är att ju större numerär du har desto svårare är det att få ihop det. Har du en styrelse på tio personer och alla kan fyra dagar i veckan, då är de nog inte lämpliga.

Behövs det mer personal än idag? Hur rekryteras anställda på kansliet och vilka kvalitéer letar ni efter?
Vi måste lita på VD:n, det är en VD-fråga. Är det en VD för marknadsbolaget är det en fråga för marknadsbolagets styrelse.
Har styrelsen varit inblandad ändå?
Det presenteras aktuella personer och bakgrund. Men om marknadssidan bedömer att en bra säljare är på väg in så kan vi ju inte lägga vårt veto mot det. Det är bara att lita på vederbörande.

Vad är Din helhetssyn på DIF:s nuvarande ekonomi och ekonomiska utveckling?
Det här året (2008) är inte ett bra år, nästa år (2009) finns det all anledning att se mörkt på. De största posterna på intäktssidan är publik, årskort och biljetter, i huvudsak derbyn. Det blir svårt att nå upp till det resultat vi har i år. Årskorten kan man ju hoppas på, men det är inget som säger att derbyna ska öka. Det ser ganska tufft ut, men det är ingen katastrof. Det finns pengar i kassan men på lång sikt måste vi göra något. Sen ser jag hur förbund och Svenska spel vill jobba med "publikfrämjande åtgärder", men jag är tveksam. Marginellt kan man lyckas med det, men till syvende och sist tror jag att det är sportslig framgång som styr det hela.

Vilka är de stora utgifterna?
Det är alltid lönerna och spelarna är en viktig del i det hela. Det blir en moment 22-situation, idag måste du betala riktigt bra för att få spelare. Den parameter du kan jobba med är rörliga kostnader. Framåt, 2010, 2011, bör man rent sportsligt ömsa skinn, ta in yngre spelare, försök hitta spelare som Martin Andersson och Rajalakso som kostar en spottstyver jämfört med andra, inga nämnda. Sen bör man ofta ha en äldre, rutinerad, kanske rentav en fixstjärna. Det är bättre att använda eventuella riskkapitalpengar på den stjärnan än att smeta ut dem på spelare som inte tar oss framåt.

Anser Du att DIF ska generera tillräckligt eget kapital för investeringsbehoven, eller ska kompletterande riskkapital till, och i sådana fall: på vilka villkor?
Kreativiteten vad gäller ekonomiska lösningar den är obegränsad. Men det måste också finnas incitament för riskkapital att komma in. Det räcker inte bara att säga att man är Djurgårdare, man måste kunna ge någonting tillbaka. Det är det som ligger mig så nära Djurgårdens identitet, att vara sympatiskt provocerande, men att göra det med en klackspark. För kapital finns, men du måste motivera varför, där har vi ett bra jobb att göra.

Hur ser du på att sälja ut delar av Djurgårdens Elitfotboll AB till externa aktieägare?
Ska vi tävla på samma villkor måste man ha rätt till kapitalet. Det har varit ett jävla liv i England, med amerikanska kapitalister som köpt in sig. Det är klart att det sårar den engelska klubbsjälen. Det som är viktigt i detta är balansen, den breda föreningsförankringen – vi är en förening med bred förankring. Det gäller för övrigt nästan alla svenska föreningar. Det är därför vi får fram talanger, för att vi har ideellt arbetande människor i föreningar, oavsett om det är skidor, hockey eller tennis.

Bör 51 %-regeln finnas kvar?
51%-regeln kommer försvinna. Går man över till Danmark så har man det helt annorlunda. Vi lever kvar i någon slags mellanmjölkstillvaro. Du kan inte bedriva elitidrott utan att ha fullt kapitalistiska brillor på dig, sen kan du balansera det genom en stark föreningsstruktur och det finns här. Men jag tror att det är en fråga om när det kommer att ske, annars kommer svensk fotboll gräva sin egen grav.

Vad det gäller sponsring och samarbete med företag, hur tycker du att DIF står sig i en marknadsjämförelse med andra svenska storklubbar och hur kan arbetet förbättras?
Jag tror att vi är i mittenskiktet. Marknadsbolaget gör ett väldigt bra jobb, men många idéer som de genomför har ju ingen omedelbar payoff, som Youtubeprojektet. Vi måste försöka hitta tydligheten och vara tillräckligt annorlunda för att dra till oss intresse. Vi har få intäkter som ligger över miljonen, kanske måste vi hitta andra kombinationer och tänka på ett nytt sätt. En otroligt viktig fråga där är den här good citizen-delen. Där har vi många mervärden inte minst i Djurgårdsandan, det tittar folk mer och mer på.

Hur ser det ut i arenafrågan och hur har arbetet skötts?
Jag har lidit mycket varje gång vi har flyttat till Råsunda. Jag förstår de ekonomiska argumenten. Men för varje meter norrut så minskar intresset. Det finns ett symbolvärde i Stadion, vi är en innerstadsklubb. Att ha den här arenan med sina fel och förtjänster är ett unikt mervärde. Får vi göra om den skulle det vara fantastisk. Man ska inte bygga för stor arena idag, jag tror på en arena runt 20 000-22 000 platser.Vi har haft väldigt många olika konstellationer som jobbat med frågan, ytterst kompetenta människor. Det man möjligtvis kan säga är att man har gått fel på politiker. Politiker ger aldrig tydligt svar och ibland har vi tolkat in ett svar från politiker som ett ja. När de sätter spaden i löparbanorna här då tror jag på det.

Varför upplevde Allsvenskan en publikboom i slutet av 90-talet och början av 2000-talet? Vad tror du driver så många att faktiskt gå på fotboll i Sverige och varför har publiksiffrorna minskat? Vad kan vi göra för att få större publik på matcherna, både på kort och lång sikt?
Det går i cykler, det är en del av sanningen. Nu har det varit fotbollshegemoni i tio år. Plötsligt pendlar det över till hockeyn. Tittar man på landet i övrigt och medias intresse, så har hockey blivit the good guy i och med att det varit så mycket skriverier om bråk och grejer kring fotbollen. Jag tror det har varit en internationalisering av supporterkulturen som har gjort det ballare att gå på fotboll. Du hade ju några år där, Gnaget vann 1998, Bajen vann 2001, vi vann 2002 2003, klart det blir ett intresse. Men idag tror jag marginalåskådaren drar sig för att gå.

Vad är din bild av positiv läktarkultur?
Om vi vaskar bort de mest extrema tendenserna, du måste ha en speciell läggning för att gilla dem - då är det en magisk krydda i det hela. Det vet jag själv när jag spelade, att ha supportrar som hörs, oavsett om det är motståndarsupportrar, det är en kick. Hur mycket folk det än var när jag spelade, om någon skrek "Rolle din jävla sopa", så gick det igenom allting. Det jag hör idag är inte kul att höra, Markus Johannesson t.ex. Markus har rimligtvis sett sina bästa dagar, det vet han själv om. Men han har ett bra hjärta, han är välsorterad i pallet, en bra kämpe och ledare, han ska inte behöva höra såna saker. Det är inte vi. Det är gnaget. Säger man "lite finare, lite bättre", måste man också göra en distinktion vad det innebär. Varför ska vi bete oss som Bajenslödder eller som packet där ute? Det har jag önskat att vi kunde mejsla ut nu, gärna tillsammans med alla verksamma i styrelsen och allting, kunna hitta en form där vi tackar nej till de värsta elementen. Annars är vi jävligt illa ute.

Vad är din inställning till:
- Pyroteknik?
Det känns idag som att pyrotekniken idag används för att reta etablissemanget, alltså de som har ställt kraven på hur det ska se ut. Jag tycker det har varit roligt att se på vid tillfällen, men jag kan inte se varför man ska hålla på, varken de som ställer kraven eller de som är på läktaren, det är ingen stor grej. Det har blivit en grej man har hängt upp sig på.

- Ståplats?
Jag har inget emot ståplats, bara jag får sitta själv.

- Huliganlagen?
Den tidigare lagen har varit tämligen tandlös. Det har inte blivit bättre så något måste göras. Det stora problemet är inte på arenan, utan det som sker runtom. Ni ska veta hur mycket skit vi tar från folk i allmänhet; polis, politiker, media, för att vi inte förhindrar slagsmål i Bergshamra när vi möter Bajen. Hur långt kan vårt ansvar sträcka sig, ska vi åka runt med egna polispiketer med Djurgårdsflagga?

- Avstängningar?
Avstängningar är en ganska naturlig del. Om man har stipulerade krav hur det ska fungera kring säkerhet, rätt eller fel, så måste man kunna vidta åtgärder. Jag kan konstatera att vi har väldigt många fler avstängda än de andra klubbarna i Stockholm. Antingen har vi mycket elakare supportrar eller så är Bajen och Gnaget mycket mer flata än vad vi är, jag kan bara tolka det på det sättet.

Hur anser du att relationen mellan DIF och supportrarna är idag? Finns det saker som kan förbättras?
Vi har ju en organisation i form av Järnkaminerna. Den andra delen, mannen-på-gatan-kategorin, den är ju inte organiserad på samma sätt. De tycker det här är olustigt, de förstår inte riktigt. Annars har vi en bra dialog. Sen bland 4000 järnkaminer är det klart det finns en procentsats som hellre vill vara med i DFG. Det var olyckligt det som hände på Råsunda, extremt olyckligt. Jag har fått det där beskrivet för mig och lyssnat på utredningar, det är bara att konstatera att det är ett extremt svårt och komplicerat case. Det har skurit sig i klubben där på ett jävla olyckligt sätt. Djupare än vad jag trodde från början.

Hur bör publiken bli bemött av personalen på en fotbollsmatch? Tycker du att det fungerar så idag?
Det bör vara betydligt angenämare, betydligt trevligare, betydligt tryggare, ur alla aspekter. Inget gränssnitt mellan vanliga supportrar och säkerheten. Det har funnits en tid när vi har förstått, nu förstår vi inte. Det kan delvis förklaras med det som hände mot Aik, men det är inte hela förklaringen. Det har blivit mer militant, mer aggressivt, och det tror jag är från båda parter. Det blir ett krig inom Djurgår'n som är extremt olyckligt och som få känner till bland marginalåskådare.
Vad är skälet till upptrappningen?
Vårt säkerhetsbolag har jag inte alltför mycket insyn i. Men de har nog varit ganska tydliga med var skåpet ska stå. Och det har fungerat i medgång men det fungerar inte nu uppenbarligen. Sen finns det nog personliga motsättningar mellan några av de värsta kombattanterna. Det måste helt enkelt lösas. Ska vi hålla på med den här typen av interna krig då kommer inte föreningen att överleva på elitnivå, då är vi nere på 90-talsnivå igen.

Hur tycker du att det sportsliga arbetet ska vara organiserat? Hur vill du beskriva den nya organisationen med Aral som "manager", och vad tycker du om den?
Jag tror man ska ta ett riktigt generalgrepp på hela verksamheten. Ett skäl är att vi måste bli mer effektiva, ett annat är ekonomin. Vi kommer ha en ökenvandring de närmaste åren. Inte bara vi, svensk fotboll i största allmänhet.Jag vill hoppas att vi är på väg mot rätt håll. Det har varit ömsom vin ömsom vatten, mer vatten de senaste åren. Jag personligen vill ha en tydlig struktur på saker och ting, framför allt på sporten. I alla sammanhang så handlar det om att bli bäst i klassen. Oavsett om det är 4-4-2 eller 4-3-3, eller om det är musik eller konst, du måste vara extremt duktig på det du håller på med innan du kan börja improvisera. Det viktigaste är inte sifferkombinationen utan att vi bestämmer oss vad huvudfåran är och sen blir bäst i klassen på det. Och där tror jag att Göran är duktig, sen får vi se till att det kommer in rätt människor som jobbar med det rent operativt, för Göran är inte speciellt operativ i det avseendet.Spelfilosofin ska bestämmas av Göran, sen är det ett antal människor runtomkring. Du bör ha en sportsligt ansvarig som är långsiktigt anställd och ansvarig i föreningen, som inte är ansvarig för matchningen av laget. Som då har koll på att tränarna, som egentligen är samma – ursäkta utrycket - ”legosoldater” som spelarna nu för tiden, följer detta.

Hur ska vi arbeta med talangutveckling?
Det är en vid fråga. För det första får du nog se till att du har rätt träningsförutsättningar. Sen ska du vara extremt noga med breddrekrytering på ungdomssidan. Det tror jag t.ex. att Tommy Davidsson är väldigt bra på. Han har också ett genuint intresse av att jobba med ungdomar. Det är en svår fråga, du måste ha rätt förutsättningar för att bedriva verksamhet. Flera konstgräsplaner och rätt människor som jobbar med det, dvs. ungdomtränare. Pengar har vi uppenbarligen.Hur ska man värva? Vi ska utveckla ett samarbete med någon eller några av de utländska klubbarna som vi har kontakt med idag och se till att förädla deras talanger som inte tar sig in i a-laget, Sporting Lissabon till exempel. Sen utvecklar man den svenska sidan, och så är det möjligt att man kan krydda med utländska spelare. Men då ska man se att det blir en rejäl stjärna, någon som verkligen bidrar med att höja nivån, och inte bygga kring alltför många halvbra spelare.

Hur ser du på Djurgårdens samarbeten med andra klubbar i Sverige?
Vi har ju ett samarbete med Vasalund som är intressant som dessutom går upp i Superettan. De har väldigt duktiga talangutvecklare. Vi har ju fram till nu inte varit bättre än fyra-femma i Stockholm på ungdomssidan. Vasalund är före. Det tror jag kan vara ett riktigt bra samarbete. Sen har vi etablerat ett samarbete med Skellefteå som en slags Norrlandsbas där uppe.

Vilka andra DIF-sektioner bör Djurgården fotboll samarbeta med och inom vilka områden?
Vi tittar på en lösning med hockeyn på fyssidan. Möjligt att man kan samarbeta med andra också.
På marknadssidan?
Man bör ju kunna visa upp en året runt-verksamhet, att varumärket blir synligt i olika sammanhang. Jag tror chanserna ökar om vi samarbetar.

Ser du möjligheter för ytterligare samarbeten, med näringsliv, föreningar och samhällsorgan?
Det tycker jag vi gjort ganska bra so far. Childhood, Fryshuset, utbildningsbolaget etc etc. Jag tror man ska fortsätta den utvecklingen så faller bitarna på plats. Ju bättre vi blir desto lättare blir det att attrahera nästa led.

Marknadsföringen i media?
Vi syns mycket i media i år (2008). Tittar man på exponeringen så var vi med väldigt mycket. Den exponering som varit i övrigt är inte så jävla positiv, men det får man räkna med. Det är mer intressant att bevaka DIF än Trelleborg.
Har vi kontroll över mediasituationen?
Väldigt mycket är svårt att värja sig mot. Ta nu när Bosse hoppade av, då väljer Expressen att göra en grej på det, det spelar ingen roll vad vi säger. Jag pratade med Bosse tre gånger samma dag, två gånger kvällen efter. Jag hade bara sett det på tv, proffsigt. Sen kollar jag på Fan-tv, nästan gripande. Men de är där ändå, de nöter och nöter, spelar ingen roll vad vi säger, vi kan dementera hur mycket som helst. Där kan jag tycka synd om Riedel. Han blir rundningsmärke många gånger, säger han "inga kommentarer" går de på någon annan.

Vad står DIF för enligt dig?
En förening från 1891 som grundades ute på Djurgår'n som haft all sin väsentliga verksamhet här där vi sitter nu (Stadion). Det är någonting annat än vad Aik och Hammarby är, vi är mindre pretentiösa, vi är inte storvulna, vi är jordnära på ett elegant sätt Vi är mer strukturerade än Bajen. Vi har ju haft en payoff sen 1986 som är lite bortslarvad tycker jag; "Stockholms stolthet". Om vi verkligen skulle marknadsföra vad vi gör med Djurgårdsandan med mera, så är vi Stockholms Stolthet. Men vi har inte gjort det. Stockholms Stolthet har inget att göra med om vi får stryk med 2-0 mot Ljungskile på Stadion, utan det är vad vi uträttar i samhället. Den tycker jag man skulle återerövra, fylla den, relansera den.

Hur anser du att Djurgårdens medlemmar fått sina intressen tillgodosedda i SEF och SvFF? Har DIF den röststyrka inom svensk fotboll, både bildligt och bokstavligt, som vi bör ha?
Absolut. De som har representerat Djurgår'n i de här sammanhangen tidigare har varit Pelle Kotschack och Super-Bosse, som var med och lanserade Bosse Lunkan i det sammanhanget, de tre har ju sopat mattan med allting. Fotbollsförbundets roll kommer minska i takt med att Elitfotbollen kommer fram. SvFF blir mer en passiv part, de stora sportsliga och kommersiella frågorna kommer i högre grad att styras av SEF.

Vad kan vi förbättra och vad är vi bra på?
Just nu är vi knappt på pallen i något avseende för att det är så turbulent. Tar vi oss ur det så är vi på pallen i alla avseenden. Man måste vara ärlig också, det går inte att fuska bort en tabell. Men krismedvetenheten är den viktigaste egenskapen för att kunna förändra. Allting som har hänt här kommer att bidra till att det blir bättre.

Vad tycker vi om Gnaget?
Jag skiter i Gnaget. Jag kan möjligtvis bli skadeglad, men egentligen har jag nästan svårare för Bajen, för att det finns en myt om Bajen. Den här myten, så fort någon flyttar till Stockholm så ska det vara Bajen, "jag har hållit på Bajen i alla år".

"Råmaterialet" till denna intervju hittar du här (PDF).

Dags för publicering

2009-01-26T22:09:00.004+01:00

Vi i DIF-initiativet har nu genomfört och börjat renskriva intervjuerna med ledamöterna i Djurgårdens IF FF:s föreningsstyrelse samt i Djurgården Elitfotboll AB:s styrelse.

Idag publicerar vi den första intervjun, och inom ett par veckor hoppas vi kunna presentera samtliga intervjuer här på bloggen. Intervjuerna föregicks av ett omfattande arbete där vi sammanställde en enkät med alla de frågor som rör DIF:s fotbollsverksamhet - det sportsliga, ekonomin, marknadsföring, supporterfrågor, styrelsearbete, med mera. Alla personer har fått samma frågor och svarat på dessa i den mån och utsträckning de kunnat och velat.

Vi publicerar nu intervjuerna i form av en sammanfattning där vi försökt få med de viktigaste bitarna. I anslutning till sammanfattningen hittar du också "råmaterialet" där i princip hela intervjun är utskriven. DIF-initiativet vill tacka alla ledamöter för att de tagit sig tid och svarat på våra frågor. Vi hoppas att redovisningen av dessa intervjuer kan vara en del i att skapa en starkare och mer fruktbar relation mellan Djurgårdens medlemmar och styrelse(r).

Årsmöte 10 mars

2008-11-11T13:39:00.000+01:00

Djurgårdens IF:s årsmöte äger rum den 10 mars 2009, 18.00 i Torben Grut-salen på Stadion. Då har alla medlemmar chansen att påverka genom att rösta. Boka in datumet redan nu och se till att göra din röst hörd. Glöm inte medlemskortet!

Arbetet med att intervjua ledande personer inom Djurgården fortsätter. Nu i veckan kommer vi i DIF-initiativet att kontakta styrelseledamöter och högt uppsatta tjänstemän inom Djurgården för att boka tid för intervjuer. Vår förhoppning är att kunna genomföra samtliga intervjuer under november.

DIF-initiativet

2008-10-31T13:06:00.000+01:00

Djurgårdens IF Fotboll utgörs av nästan 14000 medlemmar som alla har möjligheten att påverka hur föreningen sköts. Samtidigt finns det hos många medlemmar brister i kunskapen om DIF - hur styrs föreningen, vem styr föreningen, mot vilka mål styrs föreningen?

I syfte att räta ut en rad frågetecken har vi initierat en enkät som vi hoppas att ledamöter i de olika styrelserna som styr vår förening kommer att besvara. Detta för att få en tydligare inblick i vilka personer som har vilket ansvar, samt hur dessa personer tillgodoser medlemmarnas intressen och leder föreningens verksamhet.

Precis som i vilken förening som helst är det medlemmarna som bestämmer. Styrelseledamöter företräder medlemmarnas intressen och sitter på ett förtroendeuppdrag att främja föreningens verksamhet. Vi vill att Djurgårdens IF Fotbolls nästan 14 000 medlemmar ska kunna bilda sig en egen uppfattning om hur deras förening styrs. Det är av yttersta vikt att varje enskild medlem känner att någon företräder just dennes intressen.

Vi som gör detta är medlemmar i DIF Fotboll som vill värna om demokratin och öppenheten i föreningen. Vi har kontaktat och informerat Valberedningen om initiativet för att säkerställa att vi inte på något sätt stör deras uppdrag med att ta fram kandidater till årsmötet.

Vi vill poängtera att vi som grupp inte på något sätt tar någon som helst ställning för eller emot vare sig personer eller sakfrågor. Denna enkät ska fungera som ett helt oberoende och objektivt underlag för alla Djurgårdare att bilda sin egen uppfattning om arbetet inom DIF.

Hälsningar,
Adam Szulkin (kontaktperson)
Dan Blomberg
Daniel Ekström
Gustav Guggenheimer
Adi Musabasic
Carl Henrik Nordin
Pär Nyman
DIFinitiativet@gmail.com